Förflytta dig till innehållet

Åbo lobbar för snabbtåg och Skärgårdshavet – vill att nästa regering fixar entimmeståget och hundra miljoner euro för renare hav

Carina Holm
soppa av blågrönalger, blågröna alger, cyanobakterier, algblomning, övergödning
Ett renare Skärgårdshav och ett snabbtåg till Helsingfors står högst på Åbo stads önskelista till kommande regering.

Även om det är ett drygt halvår kvar till riksdagsvalet gäller det för stora spelare som Åbo stad att se till att kommande regering, oberoende av vilka partier som sitter i den, driver speciellt viktiga projekt framåt.

Åbo stad lobbar för att få in två saker i kommande regeringsprogram: entimmeståget och mer pengar för att skydda Skärgårdshavet.

Staden ska se till att de här frågorna finns med redan då förhandlingarna om både kommande regering och regeringsprogram förs efter valet.

En byggarbetsplats med gula skyltarKim Lund
Åbo stad betonar att arbetet med spåret mellan Kuppis och Åbo järnvägsstation är en del av entimmeståget, och att det redan pågår.

Vill ha konkret investeringsbeslut

När det gäller entimmeståget vill Åbo stad att nästa regering fattar ett konkret investeringsbeslut.

Projektbolaget Turun Tunnin Juna, som har förberett entimmeståget, ska presentera detaljerade planer för hur banan kunde dras nästa år.

Stadens kontaktchef Matti Niemi konstaterar i sin beredning till stadsstyrelsen, som möts på måndag, att sträckningen Åbo–Kuppis och stadsspåret i Esbo är delar av entimmeståget som redan är under arbete och att de har fått omkring 80 miljoner euro i EU-stöd.

– När spårdragningen är klar behövs ett egentligt beslut om att entimmeståget ska bli verklighet. På det sättet kunde vi år 2024 komma vidare med planeringen. Då kan spåret börja byggas år 2025, så att entimmeståget kan tas i bruk 2030–2031.

Vill ha klartext

Han betonar att det i nästa regerings regeringsprogram behövs en klar skrivning om att entimmeståget ska bli av, för att tidtabellen ska hålla.

– Det behövs klartext om ett investeringsbeslut för den nya spårförbindelsen, så att den verkligen kan börja användas 2030, skriver han.

kvinna och man med gröna träd i bakgrundenArkiv/Carina Holm
Specialmedarbetare Karoliina Kariluoma och kontaktchefen Matti Niemi är Åbo stads intressebevakare. Fokus ligger på entimmeståget och Skärgårdshavet.

Åbo stad anser att den sittande regeringen före riksdagsvalet borde fatta ett principbeslut om hur spårförbindelserna ska finansieras.

På det sättet skulle man kunna utnyttja möjligheterna till eventuella EU-stöd.

Åbo stad försöker inte bara övertyga både nuvarande och kommande regering utan riktar sin lobbyverksamhet också mot både EU-kommissionen och Europaparlamentet.

Åbo har ansvar för hela regionens livskraft

Matti Niemi understryker att kommunernas roll i framtiden, i och med vårdreformen och välfärdsområdena, kommer att handla om kompetens och livskraft.

– Hela landets framtida tillväxt är beroende av städernas möjlighet att växa, skriver han i beredningen till stadsstyrelsen.

Skärgårdshavet behöver sina tilläggsmiljoner

Skärgårdshavet är Åbos andra hjärtefråga, där det ekologiska läget har försämrats betydligt de senaste åren.

tjock grön sörja vid en strand, närbildArkiv/Carina Holm
Det förekom riklig algblomning på många håll i somras. Nu vill Åbo stad att nästa regering beviljar de miljoner som behövs för att förbättra Skärgårdshavets tillstånd.

– Finland har en enda sak kvar på Östersjökommissionens lista över det som belastar Östersjön mest, och det är lantbrukets utsläpp och belastningen på Skärgårdshavet, påpekar han.

Niemi konstaterar att den sittande regeringen i april godkände ett program för Skärgårdshavet. Målet är att åtgärda belastningen så att den kan strykas från den så kallade hot spot-listan år 2028.

En traktor som sprider ut något på en åker.Arkiv/Emma Strömberg
En del åkrar har försetts med gips för att förhindra avrinning, men mer statliga pengar behövs av kommande regering, anser Åbo stad.

Lantbruket har en vägkarta för det här, men för att den ska kunna genomföras behövs det 18 miljoner euro per år under åren 2022–2027.

– Det blir sammanlagt drygt 100 miljoner euro. De pengar som har reserverats för åren 2022 och 2023 räcker inte för att kunna genomföra vägkartan. Dessutom har projektet där lantbrukare ska gipsbehandla sina åkrar för att förhindra urlakning stött på praktiska problem.

Så många inblandade, att det är svårt att se helheten

Ett problem är att de statliga pengarna fördelas på så många aktörer, så att det blir svårt att se helheten.

– För att belastningen av Skärgårdshavet ska kunna strykas från listan krävs det mer resurser under den kommande regeringsperioden, skriver Åbo stads kontaktchef.

Därför vill Åbo stad att det i den nya regeringens program klart och tydligt står att man fortsätter med det speciella programmet för Skärgårdshavet, med målet att dess tillstånd ska vara gott senast år 2027.

– Samtidigt behövs det en enhetlig, självständig finansiering för programmet, som räcker till för att genomföra åtgärderna som finns med i vägkartan. För det behövs statliga pengar på omkring 80–90 miljoner under åren 2024–27.

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter