Åbo konstmuseum visar kunglig konst och den intresserar – 6000 har redan sett utställningen
Kungligheter intresserar. Det kan man vid Åbo konstmuseum lugnt konstatera efter bara tre veckor med utställningen ”Royal Salute”. Den tunga dörren i ek öppnas och stängs i jämn takt när kulturhungriga Åbobor ställer sig i kö för en inträdesbiljett.
Hans Gedda/pressbildPå bara några veckor har redan sextusen personer sett utställningen och det betyder att trettio procent av besökarmålsättningen för utställningen redan är nådd.
”Royal Salute” är en hyllning till det svenska kungariket. Verken, som representerar fem sekler av svensk och europeisk konst, har lånats ut av Nationalmuseum i Stockholm.
De utgör samtidigt en tidsresa i europeisk konsthistoria och en intressant studie i hur makt och kungliga personer genom tiderna har porträtterats.
Monica ForssellKari Immonen, chef för Åbo konstmuseum, är både stolt och glad.
– Det vi nu kan visa upp är något helt unikt. Här finns konsthistoriens mest betydande västerländska namn från Rubens till Rembrandt representerade. Nu har man verkligen en chans att se helt unika verk i Åbo, säger Immonen.
I fortsättningen håller vi oss till konst som är 50 kilo lättare och 30 cm lägre på höjden.
Kari Immonen
Utställningen har planerats några år och på grund av pandemin har den skjutits upp en gång. Flera av målningarna och skulpturerna är stora, tunga pjäser och parallellt med att ”Royal Salute” utgör startskottet för ett samarbete mellan Nationalmuseum och Åbo konstmuseum, har bygget av utställningen tänjt på Åbo konstmuseums gränser.
Den största tavlan, ”Venetiansk saluhall” av Oscar Björck (1887) väger uppemot 200 kg och mäter 2,2 meter gånger 2,6 meter. För att få tavlan på plats krävdes sex personer och en liten lyftkransanordning.
– I fortsättningen håller vi oss till konst som är 50 kilo lättare och 30 cm lägre på höjden, konstaterar Immonen med glimten i ögat.
PressbildHelheten omfattar drygt femtio verk från renässansen, barocken, rokokon och nyklassicismen samt 1900-talets början och millennieskiftet.
Här finns verk av Rubens, Boucher, Manet, Roslin och Sergel för att nu nämna några.
Mellan de äldsta porträtten och de färskaste uppstår en brygga som väcker tankar. På ett svartvitt fotografi, som nästan kunde vara en ”selfie”, poserar en storögd kronprinsessan Victoria i närbild medan barndrottningen Kristina i Jacob Heinrich Elbfas målning från 1638, porträtteras i helfigur som en vuxen i full drottningutstyrsel.
Vilka är maktens symboler, vad vill kungligheterna signalera och hur vill omvärlden se dem? Hur mycket avslöjar målningarna och bilderna av människorna, bakom symbolerna?
För femhundra år sedan var redan det kungliga barnet ett med sina artefakter. I dag får kungligheterna vara människor, som kung Carl XVI Gustaf (f.1946) halvliggande på en utomhustrappa eller kronprinsessan i krona och klänning på Mikael Janssons fotografi, med studions kulisser i bakgrunden.
Unika verk i Åbo
En av utställningens absoluta pärlor och tankeväckande verk utgörs av Lucas Cranachs d. ä. Lucretia från 1528. Det här verket har tillhört Gustav Vasa (kung i Sverige 1523-1560) och föreställer den nakna Lucretia med en dolk mot sitt bröst.
PressbildLucretia var en romersk adelsdam (död 510 f.Kr) som våldtogs av kung Tarquinius Superbus son och som sedan tog sitt liv efter att hon avslöjat våldtäkten för sin make. Som en hämnd för våldtäkten störtades kungen.
Målningen har varit en del av Gustav Vasas konstsamling och är enligt Immonen ett bra exempel på hur det svenska hovet hade både pengar och kunskap som möjliggjorde införskaffning av betydande konstverk, av betydande konstnärer.
– Men jag tror att man ganska ofta glömmer bort att tavlan faktiskt föreställer ett våldtäktsoffer och stunden innan självmord, säger Immonen.
Förutom de självklara symbolerna, som kronor, svärd och kläder avslöjar verk som Frank Snyders ”Stilleben med villebråd, apa, papegoja och hund” (Snyder 1579-1657) indirekta maktsymboler.
– Sverige var en stormakt också globalt. Tropiska djur, kinesiskt porslin, döda djur och levande djur berättar något om kolonialismen men också ”memento mori” – kom i håg att du är dödlig, sammanfattar Immonen.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.