Förflytta dig till innehållet

Åbo klarar sig bra i stadsjämförelse – många första placeringar, men en sak bör förbättras

Arkiv/Anja Kuusisto
Folkansamling på gräsmatta intill en å
Åstranden är pop bland både Åbobor och potentiella Åbobor. De mjuka värdena blir allt viktigare i kampen mellan olika stadsregioner. Samtidigt finns det många tunga siffror som gör att Åbo toppar jämförelserna med Tammerfors, Uleåborg och Jyväskylä.

Han vill hellre tala om stadsregionen kring Åbo, än bara om Åbo, stadens forskningsdirektör Timo Aro när han gör en jämförelse med stadsregionerna kring Tammerfors, Uleåborg och Jyväskylä.

– Åboregionens position är minst sagt lysande. Tittar man på de riktigt hårda och centrala nyckeltalen när det gäller livskraft så placerar sig Åboregionen i topp, trots att Tammerfors ständigt får så mycket positiv publicitet.

350 000 på lagom pendlingsavstånd

På femton minuters köravstånd från Åbo centrum bor till exempel sammanlagt 272 000 personer.

Inom en radie på en halv timme bor omkring 350 000 personer och det finns 150 000 jobb.

Timo Aro säger att mer än sextio procent av finländarna bor trettio minuters körtid från ett stadscentrum. Det kan anses vara ett rimligt pendlingsavstånd.

– Det här visar vilken stor betydelse stadsregionerna har för hela landet.

fin fullmäktigesal med kristallkronor i taketCarina Holm
Åbo har en stark bas. Forskningsdirektören Timo Aro lyfter fram centrala nyckeltal om Åboregionen i jämförelse med andra stadsregionen på fullmäktiges seminarium.

Enligt färska prognoser kommer Åbo att växa med cirka 40 000–60 000 nya invånare till år 2040, medan stadsregionen kring Åbo växer med omkring 60 000–70 000 invånare.

– Befolkningen är det avgörande, säger Aro till politikerna i stadsfullmäktige, som håller halvtidsseminarium, då halva fullmäktigeperioden har gått och andra halvan återstår till följande kommunalval.

Export, bruttonationalprodukt, inkomster

Timo Aro radar upp flera tungt vägande siffror. Värdet av exporten per invånare i fjol var 17 977 euro i Åboregionen, medan den i Tammerforsregionen, som kom på andra plats, var 13 108 euro.

Tittar man på bruttonationalprodukten per invånare år 2020 så var den 43 135 euro per invånare i Åboregionen, medan Tammerforsregionen också här kom på andra plats med 42 709 euro per invånare.

Också när det gäller de inkomster som invånarna i de olika stadsregionerna hade att röra sig med år 2021 låg Åbo i topp.

I Åboregionen var inkomsten 22 660 euro per invånare, medan den i Tammerforsregionen var 22 018 euro per invånare.

man i femtioårsåldern med blå kavaj i fin restaurangArkiv/Carina Holm
Timo Aro, Åbo stads forskningsdirektör.

Fler företag

Under andra kvartalet 2022 fanns det flest företag i Åboregionen jämfört med de andra stadsregionerna.

Åboregionens företagstäthet var 79,9 medan motsvarande siffra för Tammerfors på andra plats var 76,8.

– Det går inte att jämföra med huvudstadsregionen, som är i en klass för sig och mer tävlar med de andra metropolerna kring Östersjön. Men det fanns fler företag i Åboregionen än i Uleåborgsregionen, trots att man där har profilerat sig väldigt starkt kring företagande, säger Timo Aro.

Mycket jobb finns i Åboregionen

Åbo toppar också listan när det gäller självförsörjningsgraden av arbetsplatser och sysselsättningsgraden.

Men när det gäller anslag för forskning och utveckling släpar Åboregionen efter de andra stadsregionerna.

I Uleåborgsregionen satsade man 2 076 euro per invånare på forskning och utveckling år 2021, medan man i Tammerforsregionen satsade 1 686 euro per invånare.

– I Åbo var siffran bara 1 067 euro per invånare. Här finns utrymme för förbättringar om staden vill fortsätta klara sig bra, säger Aro.

Glesbygden blir allt glesare

Samtidigt säger Timo Aro att siffrorna visar på att stadsregionerna i Finland blir allt starkare, medan glesbygden blir allt glesare.

Tillväxten koncentreras till allt färre områden i landet.

Vita fläckar blir allt vitare

Tittar man på företagsetableringar i områden som är fem gånger fem kilometer stora leder Fiskehamnen i Helsingfors, med Kuppis–Österås på andra plats i landet.

– De fläckar som är vita på kartan är verkligen vita, utan befolkning eller företagssatsningar. Skillnaderna mellan stadsregionerna och resten av landet blir allt större. Det är något som hela landet borde förbereda sig bättre på.

Vart unga vuxna flyttar har stor betydelse.

– Östra Finland kommer att hamna i riktigt stora svårigheter om vi tittar på flyttningsrörelserna inom landet. Samtidigt måste Åboregionen förbereda sig på tiotusentals nya invånare. Det är väldigt mycket i ett land av Finlands storlek.

Mjuka värden allt viktigare

Timo Aro påpekar att de mjuka värdena, ”allt utanför jobb och skola”, blir allt viktigare i kampen mellan städerna om nya invånare.

– Det räcker inte att ha bara de hårda värdena i skick. Intressant är att åstranden i Åbo är något som både nuvarande Åbobor och potentiella Åbobor lyfter fram när man frågar om deras spontana bild av Åbo.

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter