Förflytta dig till innehållet

Åbo hoppas på västerländsk kärnkraftsräddare – så mycket kan Fennovoimaprojektet maximalt kosta för staden

Fennovoima/Pressbild
ett stort område med natur och hav i bakgrunden
Fennovoima hade hoppats få byggtillstånd under sommaren 2022, varpå anläggningsbygget kunde börja sommaren 2023. Nu blir det inte så.

Åbo stad drar sig ur Fennovoimas kärnkraftsprojekt Hanhikivi 1 om Rosatom eller någon annan rysk aktör är delaktig i projektet eller leverantör för anläggningen.

Åbo stadsstyrelse fattade på måndagskvällen beslutet.

I praktiken är det Åbo Energi som äger 3,73 procent av aktierna i kraftandelsbolaget Voimaosakeyhtiö SF, som är den största ägaren i Fennovoima.

Ryska Rosatoms finländska dotterbolag RAOS Voima Oy äger 34 procent av Fennovoima.

Borgmästare Minna Arve (Saml.) säger att styrelsen var enig och att ingen egentlig diskussion fördes.

– Vi konstaterade att hela situationen är väldigt svår att lösa juridiskt. Det bästa skulle vara om en västerländsk aktör med kunnande i branschen skulle ta över Rosatoms andel av bolaget, men hur realistiskt det är kan jag inte säga, säger Arve.

kvinna med glasögonArkiv/Minna Arve
Borgmästare Minna Arve säger att det ännu finns hopp för Fennovoima-projektet, men juridiken blir snårig.

Stadsstyrelsemedlemmen Ulla Achrén (SFP) jävade sig i frågan eftersom hon också sitter i Åbo Energis styrelse.

Som företagets styrelsemedlem hoppas hon liksom Arve att någon annan aktör träder in.

– Vi vet ju att det i praktiken blir svårt att sälja Åbo Energis andel, eftersom marknaden för de aktierna är väldigt liten. Men kärnkraft är ingen dålig business, så visst kan någon annan än Rosatom vara intresserad att bygga kärnkraftverket.

kvinna står på balkong och ån syns i bakgrundenArkiv/Anja Kuusisto
Ulla Achrén sitter i Åbo energis styrelse.

Maximala förlusten är 40 miljoner euro

Åbo Energi ska i och med den radikalt förändrade verksamhetsmiljön vidta alla de åtgärder som enligt avtalen är möjliga, för att minimera riskerna kring projektet Hanhikivi 1, både ekonomiskt och juridiskt.

Totalt har Åbo Energi förbundit sig att betala 40 miljoner euro för projektet. Om inga eventuella straffavgifter tillkommer för kontraktsbrott är det den maximala förlusten för bolaget.

Hittills har Åbo Energi satsat 20 miljoner.

Beslutet att dra sig ut handlar om att försöka minimera riskerna om projektet strandar på att bygglov inte beviljas, som en följd av att den part som ska leverera själva anläggningen inte kan göra det på grund av de ekonomiska sanktionerna eller andra vägande skäl.

Åbo stad ska också snarast meddela både Arbets- och näringsministeriet och riksdagen att staden anser att det inte finns förutsättningar att bevilja något bygglov för Hanhikivi 1-projektet.

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter