Åbo har mängder med nya skolor att planera smart från början – det blir dyrt att behöva bygga om nästan genast
De närmaste åren ska det byggas nya skolor och daghem i Åbo som aldrig förr.
Det beror dels på att reparationsskulden har vuxit så att många skolhus nu är i erbarmligt dåligt skick och måste ersättas med nya.
Ungefär en femtedel av alla Åboelever är i dag tvungna att gå i en tillfällig skola.
Det beror dels också på att Åboborna blir fler och fler. Fler framtida Åbobarn behöver tillräckligt med nya platser inom småbarnspedagogik och skola.
När Åbo nu inom kort ska investera närmare tjugo miljoner euro bara i år på skol- och dagisväggar är en grundläggande tanke att de nya lokalerna inte bara ska användas för skol- och daghemsbruk.
Det är inte tillräckligt kostnadseffektivt.
En skolbyggnad ska därför också användas kvällstid och under långa sommarlov. Skolorna ska samsas om sina lokaler med föreningar och organisationer, som ordnar program och evenemang för till exempel pensionärer och motionärer.
Ett av de aktuella projekten är enhetsskolan Karhunaukion koulu i Huhkola mellan Skansen och Laustis. I den nya skolan ska det utöver 850 elever i alla åldrar från förskola till årskurs 9 finnas morgon- och eftermiddagsverksamhet för de yngsta, ett bibliotek och omfattande motionsmöjligheter för invånarna i grannskapet.
Också skolgården ska betjäna Åbobor i alla åldrar på kvällar, veckoslut och under somrarna.
Piia Elo, biträdande borgmästare med ansvar för skolsektorn, säger på stadens webb att eleverna från åk 7–9 i nuvarande Vasaramäen yläkoulu och eleverna i de lägre klasserna från Lausteen alakoulu i fortsättningen ska gå i den nya skolan, som ännu kräver en hel del beslut och planändringar innan den blir verklighet.
– Genom den här när- och enhetsskolan minskar segregationen, då barn med olika språk- och socioekonomisk bakgrund blandas, påpekar hon.
Tanken är god.
Karhunaukion koulu är bara en av många nya skolor som staden ska planera och bygga inom kort.
När de nya skolbyggnaderna nu växer fram först på pappret och sedan i verkligheten gäller det för staden att tänka smart, och tillräckligt långsiktigt och inte låta sig förtrollas av kortlivade dagsländor.
Ett dyrt exempel på där det inte riktigt blev så bra som det var tänkt kommer från nyländska Söderkulla i södra Sibbo (Östnyland 7.2.2024).
Där fick bildningscentret Miili sin nuvarande form under åren 2020–2021. Också här var det mångfunktionellt som var ledordet.
I Miili finns tre grundskolor, nämligen den finska enhetsskolan Sipoonlahden yhtenäiskoulu, svenska Söderkulla skola, Leppätien koulus språkbadsklasser och tre förskoleenheter, samt många kultur- och fritidsaktiviteter.
Bildningscentret blev en satsning på öppna lärmiljöer, med draperier men få väggar mellan grupperna.
Nu ska man göra om de öppna lärmiljöerna till mer traditionella klassrum igen. Skolvardagen och inlärningen har inte har fungerat.
Tidningen Östnyland skrev hösten 2023 att de redan år 2022 hade skrivit om lärare som har sagt upp sig och ”om att det råder en allmän villervalla som gör det svårt för många elever att koncentrera sig” (ÖN 12.10.2023).
Nu har Sibbo kommun reserverat 600 000 euro för ombyggnadsarbeten i år.
De öppna lärmiljöerna ska skärmas av med skjutbara glasväggar och skjutbara ljudisolerade väggar.
Också brandsäkerhet och ventilationssystem ska ses över i skolhuset, som alltså senast har gjorts om för några år sedan.
Både nuvarande och framtida Åboelever har all orsak att se framtiden an med tillförsikt. Det blir fint att så många elever ska få gå i helt nya skolhus, som är planerade på ett vettigt sätt och där problem med inomhusluft är något som hör till de förgångna.
För samma misstag som andra har gjort kommer staden inte att göra om. Eller hur? Eller hur!
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.