Carina Holm 04.10.2018 04:00

Det är en stor miljönyhet att stadsstyrelsen i Åbo enhälligt har beslutat att tillsammans med aktiebolaget Åbo hamn utreda hur man för stadens och hamnens del kan sluta dumpa muddermassor i Erstan (ÅU 3.10.2018).
Syftet är att de här två aktörerna ska kunna sluta dumpa muddermassor i havet utanför Åbo senast 2024.
Hamnens nuvarande lov från december 2009 att dumpa muddermassor vid Notgrund, Rajakari, i Erstan upphör i juni 2019.
Och enligt de uppgifter som Åbo stads ledning har fått har hamnbolaget inte längre för avsikt att ansöka om nytt miljölov för att fortsätta dumpningen i havet.
Målet är att i stället för havsbottnen hitta möjliga förvaringsplatser på land för de lermassor som uppstår när farleder och hamnar med jämna mellanrum måste muddras så att de också i fortsättningen ska vara tillräckligt djupa.
Utan muddring skulle leran som Aura å för med sig snabbt bli ett problem för sjöfarten.
Samtidigt vill staden och hamnen också få andra muddrande aktörer med sig, som Nådendals hamn, Nådendals stad, Försvarsmakten, Åbo reparationsvarv och varvet Meyer Turku, för att nå gemensamma lösningar för var muddermassorna ska dumpas i framtiden.
Också det är en miljögärning.
Beslutet att utreda alternativ till havsdumpning är intressant av flera olika orsaker.
Det är anmärkningsvärt att så betydande aktörer som Åbo hamn tillsammans med Åbo stad är beredda att gå in för en dyrare lösning än att fortsättningsvis dumpa muddermassor i havet.
Det är fyra eller rentav fem gånger dyrare att förvara muddermassorna på land än att dumpa dem i havet (ÅU 17.8.2018).
En förhoppning är att jordmassorna ska kunna användas för att bygga nya hamnområden.
Att hamnen och staden nu vill utreda alternativ till havsdumpning är också ett exempel på opinionens makt i miljöfrågor.
Det var i somras som diskussionen i bland annat ÅU och andra Åbomedier om dumpningen i Erstan tog fart.
Hamnbolagets vd Christian Ramberg konstaterade också (ÅU 17.8.2018) att opinionen under sommaren var starkt mot att muddermassor dumpas i havet.
– Därför utreder vi för tillfället alternativ att lägga leran på land i stället.
Beslutet är intressant också för att man redan nu vet att det finns få platser där muddermassor kunde dumpas på land i Åbo eller i Åbotrakten. Ramberg konstaterar i sin beredning för stadsstyrelsen i Åbo att det för tillfället inte ens finns någon plats där jordmassor som av miljöskäl inte kan dumpas i havet kan förvaras.
Också sådana lermassor finns det mycket av.
Ändå väljer man att gå in för en lösning som gynnar miljön.
Samtidigt har hamnen försökt minska behovet av muddring. Genom att effektivare följa med farledernas skick muddrar man numera bara då det behövs. I framtiden beräknar man att det kommer att vara vart fjärde eller vart femte år.
Det gör att mängden muddermassor har minskat rejält jämfört med exempelvis början av 2000-talet.
Enligt uppgifter till stadsstyrelsen dumpades över 1,2 miljoner kubikmeter muddermassor under åren 2000–2008.
Under åren 2009–2017 har sammanlagt 142 000 kubikmeter muddermassa dumpats vid det tillåtna dumpningsstället vid Notgrund.
Hamnbolaget räknar med att det sammanlagda dumpningsbehovet för städerna, hamnarna, varven med flera de kommande tjugo åren är ungefär 1,5–2,7 miljoner kubikmeter muddermassor. Av det är Åbo hamns behov ungefär 500 000–620 000 kubikmeter.
Att mängden lera som överhuvudtaget behöver tas om hand på något sätt har minskat är också mycket positivt med tanke på miljön.
Samtidigt kommer det som alltid när det gäller Östersjön, dit också Erstan hör, att ta åratal att reparera gamla miljösynder.
Marko Reinikainen, direktör vid Tvärminne zoologiska station, säger (ÅU 18.9.2018) att det fortfarande finns mycket miljögifter kvar i bottensedimenten i gamla hamnområden.
– Det kommer att ta flera årtionden innan till exempel det hormonstörande ämnet tributyltenn i havsbottnen bryts ned, säger han.
Att städa upp är också dyrt.
Därför är det på alla sätt välkommet att man nu tillsammans letar efter alternativ redan från början, för att minska på det som måste städas upp om några år.
Intressant är det därför också att hamnbolaget redan nu tar upp eftervården av det nya dumpningsområdet.
Vad ska det användas till när man inte längre dumpar där och hur kan man minimera miljöpåverkan redan från början också på land?
Enligt hamnbolaget är den bästa platsen för dumpningen ett område som Neste äger.
Också hamnområdet i Pansio har varit aktuellt men enligt nuvarande planer är Pansio-området inte ett alternativ till havsdumpningen.
Det är en ambitiös miljömålsättning som hamnen och staden har i och med sina egna planer och i att få andra med sig.
Exempelvis Helsingfors hamn har planer på att dumpa över en miljon kubikmeter muddermassor till havs i höst för att fördjupa och bredda farleden till hamnen i Nordsjö. Eftersom de tillåtna gränsvärdena för miljögifter inte överskrids kan hamnen dumpa till havs. Man ser ingen anledning att dumpa dem på land i stället, eftersom det är ett så mycket dyrare alternativ, säger hamnens miljöexpert (ÅU 18.9.2018).
Åbo hamn vågar gå en annan väg och har nu fått staden med sig.
Att hamnbolagets styrelseordförande är Ville Niinistö från De gröna är knappast oväsentligt i det här fallet.
Erstan tackar.

Carina Holm
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln