Förflytta dig till innehållet

Åbo förbereder sig för sitt första borgmästarval – i Helsingfors har borgmästarens synliga roll skapat orealistiska förväntningar

Åbo är den tredje stora staden i Finland som står i tur att få en borgmästare, efter Tammerfors och Helsingfors. I samband med kommunalvalet våren 2021 väljer Åbo sin första borgmästare.

Två partier har redan meddelat sina kandidater för borgmästarvalet. I tisdags meddelade Centerns Jarmo Laivoranta att han blir partiets kandidat. SDP har tidigare i sommar meddelat sin kandidat, Aki Lindén.

SFP väljer borgmästarkandidat senare i höst. Nicke Wulff, ordförande för SFP:s fullmäktigegrupp i Åbo, betonar att det är viktigt för partiet att ha en egen borgmästarkandidat

— Det kommer att bli ett annorlunda, mera personfixerat val, i och med att utgångspunkten är att den största fullmäktigegruppens kandidat väljs till borgmästare. Därför är det viktigt att vi också har en egen kandidat och kan ställa oss på samma plattform som de övriga partierna.

SFP har nu tre ledamöter i Åbo fullmäktige. Att sträva efter borgmästarposten är inte realistiskt, men Wulff säger att målsättningen är att få in fyra ledamöter i nästa val och genom god samarbetsvilja kunna knipa posten som en av de tre biträdande borgmästarna.

Förväntningar krockar med verkligheten

Siv Sandberg, universitetslärare i offentlig förvaltning vid Åbo Akademi, konstaterar att det förra kommunalvalet i Helsingfors, då staden fick sin första borgmästare Jan Vapaavuori (Saml), var exceptionellt i och med att det blev ett så personfixerat val.

Utgångspunkten i Åbo är ännu mera personfokuserad.

– Åbo skiljer sig från de kommuner som redan infört borgmästarmodellen genom att partierna har kommit överens om att alla partier meddelar sina borgmästarkandidater innan valet, säger Sandberg.

Det har skurit sig i stadsförvaltningen i Helsingfors när borgmästaren Jan Vapaavuoris synliga roll inte matchat hans verkliga befogenheter. Foto: Mikael Sjövall/SPT


Huvudsyftet med en borgmästare i stället för en stadsdirektör är att koppla stadens ledning direkt till valresultatet. Med en borgmästarmodell går man lite längre mot styrelseformen i den nationella politiken: man gör ett borgmästaravtal som är lite som ett regeringsprogram och borgmästaren styr stadsstyrelsen lite som en statsminister leder regeringen.

Erfarenheterna från Tammerfors och Helsingfors visar att en borgmästare som har ett tydligt politiskt mandat känner sig mera manad att träffa och lyssna på stadsborna.

– Men det har gnisslat i förvaltningen när borgmästaren fått en närmast presidentliknande roll i stadsbornas ögon vilket ger förväntningar om att borgmästaren ska kunna fatta större egna beslut än vad hen har mandat för.

Sandberg säger att där borgmästarmodellen införts har det tillkommit en förväntan om snabbhet som krockar med verkligheten i det kommunala beslutsfattandet, som fortfarande är långsamt och går sin gilla gång med tjänstemannaberedning, nämnder och fullmäktige.

Forskaren Siv Sandberg säger att Åbos nuvarande stadsdirektör Minna Arve (bilden) redan i hög grad har agerat som en borgmästare och hon har också en tydlig politisk koppling till Samlingspartiet. Foto: Tatu Lertola/SPT

Väljarna uppskattar personval

En del politiker, särskilt från mindre partier, har ondgjort sig över att borgmästarmodellen gör kommunalvalet mera till ett personval. Men Sandberg lyfter fram att väljarna uppskattar detta.

– Väljarna i Helsingfors tyckte om att valet blev mera personfokuserat. I Åbo brukar ungefär 700 kandidater ställa upp i fullmäktigevalet. Ett borgmästarval ger partierna ett synligare ansikte som kan underlätta för väljarna, fortsätter Sandberg.

Men förväntningarna på större ansvarstagande i det politiska beslutsfattandet om ledningen agerar mera som politiker än som tjänstemän infrias inte av borgmästarmodellen i sig, menar Sandberg. I Åbo, där man har dragits med skenande budgetar för flera byggprojekt utan att man kunnat ställa enskilda tjänstemän eller politiker till svars, har det uttryckts förhoppningar om ett tydligare ansvar med en borgmästare.

När Åbo stadsfullmäktige senast röstade igenom en höjning av budgeten för bygget av Logomobron över järnvägsspåret sade Seppo Lehtinen (SDP) att en borgmästare skulle ha avgått.

– Det kan finnas en inbyggd förväntning, men det beror hel på vad man kommer överens om i borgmästaravtalet, kommenterar Sandberg.

En arbetsgrupp bestående av politiker och tjänstemän i Åbo är på slutrakan med att planera hur den nya förvaltningen med en borgmästarmodell ska se ut. Den omfattande förvaltningsreformen kommer snart upp till behandling i fullmäktige.

Emma Strömberg/SPT

Åbo får borgmästare

Åbo är den tredje stora staden efter Tammerfors (2007) och Helsingfors (2017) som får en borgmästare.

Andra mindre städer med borgmästare är: Birkala, Tusby, Kärkölä och Puolanka.

Lahtis får också en borgmästare i samband med våren kommunalval.

Planen är att Åbo ska få en borgmästare och tre biträdande borgmästare.

Samlingspartiet är för tillfället det största partiet i Åbo, följt av De gröna på andra plats och SDP och Vänsterförbundet på delad tredje plats.

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter