Åbo fick fyra heltidspolitiker –borgmästarna kan höja tempot i Åbopolitiken
I måndags fick Åbo fyra heltidspolitiker.
Det betyder att de får betalt för att leda det politiska arbetet i staden: borgmästaren är ordförande för stadsstyrelsen och de biträdande är ordförande för varsin tung nämnd. De biträdande borgmästarna är också medlemmar i stadsstyrelsen.
Borgmästarna ska leda den politiska processen tydligare än förr. Dessutom ska de utgöra en ny kontaktyta till stadsborna.
Finland har få heltidspolitiker
Att sitta i stadsstyrelsen i en stad som Åbo har redan länge till arbetsbördan motsvarat ett halvtidsjobb.
I de övriga nordiska länderna är det vanligt med heltidspolitiker. I Finland finns det bara ett 50-tal medan det i Sverige finns kring 1200.
– Att Åbo nu får heltidspolitiker är ett erkännande av att det politiska arbetet kräver tid och resurser, säger Siv Sandberg, forskare i offentlig förvaltning vid Åbo Akademi.
I Stockholm och Göteborg är alla ledamöter av stadsstyrelsen politiker på heltid.
En viktig ambition med heltidsanställda kommunalpolitiker är att underlätta kontakten till invånarna.
Risken finns dock för att förväntningarna blir orealistiska: trots sin position kan borgmästarna inte segla förbi den kommunala beslutsgången.
Formar en egen profil
Vilken profil Åbos fyra borgmästare tänker utveckla på det området blir intressant att följa med, säger Siv Sandberg. I Helsingfors reagerade till exempel stadens första borgmästare, Jan Vapaavuori (Saml) aktivt på små och stora missförhållanden: han kunde ringa upp en tjänsteman och kräva åtgärder så fort han fick syn på en grop i asfalten.
Men prioriteringar i en kommun kan inte göras utgående från vem som skriker högst.
– Det behöver ju finnas en viss planmässighet i hur man agerar, säger Siv Sandberg.
Krockar kan också uppstå mellan borgmästarna och de kommunala tjänstemännen. Då borgmästarna har ett starkt mandat att lyssna till fältet – både sina politikerkolleger och väljarna – kan kraven på snabba förändringar bli orimliga.
Vissa ledande tjänstemän har dessutom vant sig vid en autonom roll, rätt stort spelrum och synlighet i medierna. Nu kan dynamiken komma att förändras: blir det biträdande borgmästare Piia Elo som i framtiden svarar på mediernas frågor om till exempel skolornas inneluft, eller ställs frågorna fortsättningsvis till bildningsdirektören Timo Jalonen?
Intern maktkamp i Helsingfors
I Helsingfors har både borgmästaren och de biträdande borgmästarna aktivt synts i rubrikerna med olika utspel. Dessutom har intern maktkamp fått utrymme i medierapporteringen.
I Tammerfors däremot, har borgmästararbetet varit mer konsensuspräglat. Hur det blir i Åbo återstår att se.
– Vi får se om det blir borgmästarna som står för ideologiseringen av frågorna på agendan, eller om den uppgiften lämnas åt fullmäktigegruppernas ordförande, säger Siv Sandberg.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.