Åbo – en stor transformation på vägen mot lyckostaden
Allt har sin tid och byggnader har också en livstid. Det verkar som om en stor del av byggnaderna i Åbo samtidigt råkat ut för renoveringsbehov. Det här kombinerat med flera nybyggen runtom i staden, skapar en bild av att hela Åbo ska byggas på nytt. Då man ännu tillägger alla gatuarbeten som pågår, får man lätt känslan att man hamnat mitt i ett ombyggnadsinferno. Man kan påstå att en dylik byggboom inte upplevts i Åbo sedan återuppbyggnaden av staden efter Åbo brand år 1827.
Det som tröstar i detta sammanhang är att man kan se fram emot ett nytt, modernt och blomstrande Åbo, där fotgängare, cyklister och bilister trivs och samsas. Man slås också av en skrämmande tanke. Har någon kontroll över detta? Finns det en plan som visar hur allt ska se ut och speciellt hur allt fungerar, då samtliga projekt är färdiga? Samtidigt måste man mentalt förbereda sig på att det aldrig blir färdigt, men man kan ändå räkna med att de ekonomiska premisserna och konjunkturförändringarna gör att det är osannolikt att den här frenetiska byggtakten skulle pågå ännu i många år.
Åbo blir aldrig färdigt, men speciellt Åbo centrum kommer att bli ganska iordningställt, eftersom såväl torget som samtliga kvarter kring torget renoveras eller byggs på nytt. Förväntningarna på det nya Åbo centrum är stora. Det nya torget och kvarteren kring torget ska bli en oas för stadsborna och besökare. Att kombinera logistik, kultur och ett stort utbud med varor och tjänster är en utmaning, men flera städer i Europa erbjuder modeller på lyckade koncept och fungerande infrastrukturlösningar.
Alla åbobor har all orsak att förvänta sig att Åbo stad och de aktörer som agerar kring torget har gjort sina hemläxor och att de planer som finns motsvarar kraven i verkligheten. Allt för många projekt i Åbo verkar ha trassel och lida av bristfällig planering. Det här har ÅU noterat i flera sammanhang, senast i går på ledarplats. Borde Åbo stad satsa på en ny räknedosa?
Åbo är också mycket annat än bara centrum. Aura ås stränder erbjuder en unik upplevelse året om. Även här syns utvecklingen i många nya byggprojekt. Utöver nya restauranger byggs det bostäder. Ju närmare åmynningen och hamnen man kommer, desto flera nybyggen kan man upptäcka. Området kring Åbo hamn kommer att leva i stark förändringen ännu många år efter att centrum fått sin nya skepnad. I den fortsatta planeringen av Aura ås stränder och hamnområdet ska staden beakta det allmänna intresset. Det ska även i framtiden vara möjligt att ta en promenad i det unika kulturlandskapet och njuta av gatukonst, historiska byggnader och olika evenemang. Allt detta ska vara möjligt också om man glömt portmonnän hemma.
Det mest extrema exemplet på vad som pågår i Åbo utgörs av Kuppis. När man tar en närmare titt på området, lägger man snabbt märke till att hela konkarongen med stora byggföretag i vårt land finns på plats. Det byggs under marken, på marken och i luften. Kuppisområdet kräver en skild analys, som förklarar vad där händer. Orsakerna till omvandlingen av Kuppis, från en ostrukturerad bakgård till ett hypermodernt näringslivs-, teknologi- och bostadsområde i betong, är många. Järnväg, motorväg och laga kraft vunnen möjliggörande detaljplan förklarar en del av den explosionsartade tillväxten.
Byggnads- och renoveringsfrenesin i Finlands äldsta stad kan säkert långt förklaras med att alla byggnader regelbundet har behov av renovering. Varje år ökar renoveringsskulden på en byggnad och i något skede måste byggnaden renoveras och uppdateras. Den ekonomiska tillväxten i regionen skapar efterfrågan på bostäder och nya IT-baserade arbetssätt i företagen ställer krav på en ny typ av verksamhetsutrymmen. Kommer Åbo att klara av en fortsatt tillväxt de kommande åren? Tillväxt består av både reella och psykologiska faktorer.
När man närmare analyserar Åbos stora transformation, kan man inte undgå frågan vad som kommer att ske i följande skede? Vilka faktorer kommer att avgöra Åbos och Åboregionens konkurrenskraft i framtiden? Det är i ropet att tala om och göra listor på spetsprojekt. Entimmeståget mellan Åbo och Helsingfors, tillväxttriangeln Åbo-Tammerfors-Helsingfors och förbättringar av vissa vägavsnitt lyfts fram som viktiga hörnstenar för den kommande utvecklingen. Det är säkert bra utse dylika spetsprojekt, men det behövs också andra åtgärder.
Åbo är Finlands sjätte största stad. Ur psykologisk synvinkel är det här inte en tillräckligt bra position. Ju högre man är på listan, desto lättare är det att locka nya investerare. Åbo saknar till exempel ännu många av de riktigt stora fastighetsinvesterarna. Hur ska man då gå tillväga för att växa ännu mera och snabbare? Åbo, S:t Karins och Reso har i praktiken växt ihop. Vore det dags att igen lyfta fram frågan om en samgång mellan dessa tre städer och skapa Finlands tredje största stad, med cirka 250 000 invånare?
Som svar på sista frågan – absolut inte!