ÅU 17.06.2020 05:00

Världen är full av dofter nu, men det är länge sen man gått så nära någon på stan att man känt doften av rakvatten eller svett.
I fjol den här tiden visste ingen att något av det man önskade sig under och efter våren 2020 var att känna doften av främlingar och att få spela kort med vänner. Bägge delarna ser ut att gå att ordna småningom. Då hoppas jag att också jag inte bara svär över trängseln eller säger att jag egentligen inte har tid för sällskapsspel.
Isoleringen har förvandlat oss, men kommer förvandlingen att annulleras nu, som en trollformel som kan återkallas, och man blir den man en gång var – vem det kan ha varit.
Innan jag går och lägger mig har jag för vana att gå ut på balkongen och betrakta natten, titta ut över lekplatsen och buskarna och bänken, nu en helt annan än i dagsljus. Hararna brukar komma i skymningen, men inte i år – det sägs att rävarna har blivit fler i städerna.
Kvarterets fladdermus – förr var de många – flyger ändå vanliga rundan. Men insektjägarna dagtid är få. Tornseglare har jag sett bara tre av, deras skri som lyfter hela sommarn ska man inte räkna med från nu.
Läser man på får man veta att tornseglaren minskat starkt i antal under de senaste åren, 2015 fanns färre än 30 000 häckande par, enligt Miljöförvaltningens webbsidor. Färre boplatser, färre insekter är orsaken till nedgången.
Funderar genast på insekthotell och vilka arter som har nytta av dem. Är de sådana som kunde bli tornseglarföda? Det visar sig vara värre att få rätsida på. När jag fiskat efter vetskap en stund hamnar jag i en chattgrupp för (människo)husbyggare, där används en hånfull ton mot nya sorters hus, inklusive insekthotell.
Förundrar mig över detta – ett sånt fult tilltal man hittar i olika forum för specialister! I en grupp för husmorsknep kan man få sig svårt på pälsen, jag skulle inte fråga om fläckuttagning där, man smutsas ju själv av jargongen. Och värre kan det vara på andra sajter, det har jag hört av säker källa.
Det är något sympatiskt över insekthotell, javisst. Men finns det inte en ganska skev aspekt lurande där också? När saker riktigt drar ihop, då överlåter man till talkotruppens individer att ta hand om det. I vissa fall är det den snabba lösningen, men tillåt mig betvivla att så är fallet när det gäller insekters livsbetingelser.
Det krävs lite kraftigare tag, men de som skulle ta de tagen är inte så lättväckta, eller så är de nedlobbade av mer hårdföra intressen. Insekter, hör de till de mjuka värdena? Fast man har slutat snacka om mjuka värden – i samma takt som tornseglarnas utbredning har gått tillbaka har man lagt av med det.
Det verkar för svamligt om man inte kan få dem att jobba för sig. Nån kom på det! Mjuka värden är hårdvaluta! Hårdvaluta är också ungdom och kreativitet och lite annat krafs Jag samlar elakt på fraser om vad som är senaste hårdvalutan. Där kom det: ”Orörd natur är hårdvaluta.”
Hur kunde finländarna distansjobba så bra? För att de gick ut i skogen och sänkte blodtrycket mellan varven. Men naturen är ju inte bara av instrumentell betydelse, som virke eller rekreationsunderlag.
Naturen försöker säga till oss att vi är en del av den, viskande som med en doft, hårdhänt som med ett virus. Det kan låta vackert, men det är också krasst. Det är ingen tro, ingen åsikt heller. Och jorden är inget hotell med ständig room service.
Jag tror att vi har förstått det. Och ändå inte begripit det. Men den överdådiga grönskan som omfamnar oss nu kanske kan hjälpa oss lite på traven.

ÅU
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln