Åbo Akademi på villovägar
Åbo Akademi har problem. Den konklusionen kan man göra efter att ha tagit del av situationen inom universitetet. Läget inom Åbo Akademis förvaltning föranleder många frågor, men man erbjuds få svar.
På Åbo Akademi råder en oro över den bristande öppenheten och kommunikationen från universitetets högsta ledning. ÅU kunde berätta att rektor Moira von Wright och Åbo Akademis styrelse har informerats om oron i brev från Universitetskollegiet.
Åbo Akademis trångmål kan definieras som en ledarskapskris, där blickarna riktas mot rektor Moira von Wright. Man kan välja att använda ett annat ord än kris, men en allvarlig störning i samarbetet mellan ledningen och personalen är ett faktum.
Enligt Kimmo Grönlund, professor i statskunskap och ordförande för Professorsförbundets lokalavdelning, har rektor von Wrights ledarskap synts i åtgärder för att öka på centralstyrningen. Att krympa enheternas ekonomiska frihet och ansvar ökar inte precis förtroendet mellan verkstadsgolvet och administrationen, säger Grönlund till ÅU.
Enligt Grönlund kan man inte leda akademiskt arbete genom diktat och instruktioner. Behovet att centralstyra speglar ett avståndstagande till universitetets platta organisation. De enskilda verkstäderna, som producerar resultaten, leds av professorer som måste få förtroendet att förvalta sin forskningsfrihet också i form av ekonomiskt ansvar, konstaterar Grönlund.
Ledningen och personalen vid Åbo Akademi verkar leva i olika akademiska och empiriska världar. Förnyelse och förändringar behövs i alla organisationer, men inom ÅA har man helt uppenbart genomfört eller håller på att genomföra en misslyckad ledningsreform, som innebär en koncentration av makten till rektorn.
En ökad maktkoncentration i kombination med bristande öppenhet och kommunikation är en riskfylld väg att gå. Allt tyder på att Åbo Akademi hamnat på villovägar. Vem bär ansvaret för det som skett? Vem ska se till att Åbo Akademi igen blir ett universitet där fokus finns på forskning och undervisning?
Ett universitet är en komplicerad administrativ konstruktion. För en mindre invigd är det svårt att hänga med då man talar om styrelsen, universitetskollegiet, ledningskansliet, rektors ledningsråd eller kansler. Ett komplext organisationsschema underlättar inte, då det uppstår störningar i verksamheten.
Åbo Akademi är inte det enda universitetet där det pågår en maktkamp. Även i Tammerfors universitet pågår en armbrytning om vem som ska bestämma i olika frågor och vad som ska prioriteras i verksamheten. I Helsingin Sanomat (30.9) kunde man läsa om de problem som finns i Tammerfors.
Åbo Akademi är eller borde vara flaggskeppet inom forskning och undervisning på svenska i Finland. Nu överskuggar de interna problemen hela verksamheten. En snabb lösning på problemen behövs, för att minimera imageförlusten för ÅA.
Det handlar inte bara om ÅA:s profil och anseende. Det är tämligen entydigt att ingen vågar träda fram och berätta om problemen, som till stor del uppstått under de två senaste åren. Om personalen lever i rädsla, kommer det att märkas också i undervisningen. Då är det de studerande som får ta konsekvenserna. Varför ska nya studerande söka till Åbo Akademi, om det finns universitet som fungerar bättre?
Nu är det dags för Åbo Akademi att öppna upp och uppriktigt berätta hur det är och vad man kommer att göra för att komma vidare. Det är den enda vägen framåt för Åbo Akademi.
Hur kunde det bli så här? Hur kunde Åbo Akademi navigera fel, trots att verktygen att hitta rätt har funnits att tillgå då ÅA gjort sina vägval? Var det år 2019 som man slarvade och valde fel utfart i en stor och viktigt korsning? Hur kunde Åbo Akademis styrelse år 2019 missa något så väsentligt som Södertörns högskola i Huddinge i Sverige? Skyltningen torde inte ha varit otydlig, om man hade tittat noggrant.
Vet styrelsen i dag vilken väg Åbo Akademi ska välja? Är destinationen och vägen dit klar och tydlig? Vem är det som bestämmer de olika destinationerna i Åbo Akademis verksamhet?
Styrelsen för Åbo Akademi har universitetets kommande vägval på sitt bord. Ska man ännu i tre år fortsätta på samma väg som man tagit sig fram på under de två senaste åren eller ska man välja en annan väg?
Åbo Akademi är en expertorganisation inom ledarskap och organisationsutveckling. Åbo Akademi är en av de viktigaste institutionerna på svenska i Finland. Åbo Akademi måste klara av att sköta sina förändringsprocesser och sin administration bättre än så här – skärpning!
De flesta forskare har tidsbundna anställningar och byråkratcheferna kan nog påverka vem som får fortsätta och framför allt vems jobb som fryses in. Vid nollsummespel minskar varje extra mellanchef som nyligen anställts en eller två forskarbefattningar. Eller flera eftersom det är forskarna som söker projektpengar, vilket inte byråkrater har kompetens till. En bekant vid Tammerfors tekniska högskola berättade för några år sen om ökat byråkratvälde som skadade forskningen. Då jag berättade hur läget är vid ÅA sa han att ”ni har det bättre”. Men det verkar inte vara så längre.