Åbo Akademi får nordiskt beröm – men har fortfarande saker att slipa på, menar granskare
Åbo Akademi har fått godkänt av det Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU).
NCU genomför regelbundet så kallade auditeringar av landets högskolor. I våras var det akademins tur att granskas.
Tre av de fyra auditerarna kom från andra nordiska länder, och just det naturliga nordiska samarbetet är en sak som gruppen berömmer akademin för.
Överlag har akademin ett starkt samarbete med omvärlden, både regionalt nationellt och internationell, konstaterar NCU i ett pressmeddelande.
Småskaligheten ett trumfkort
Litenheten, de flexibla studierna och det korta avståndet mellan lärare och studerande lyfts fram som en av akademins styrkor.
Här imponerades auditeringsgruppen speciellt av egenlärarsystemet.
– Systemet ger de studerande möjlighet till täta kontakter med lärare, vilket skapar goda förutsättningar att följa upp och adressera både motgångar och framgångar i lärprocesserna, säger Max Scheja, professor vid Stockholms universitet.
Akademin får beröm för att man aktivt diskuterar hur utbildningen kan utvecklas, och vad som fungerar bra och mindre bra.
Men responssystemet för hur studenterna kan säga sin åsikt om utbildningen bör ändå bli bättre, menar auditerarna.
– Den fortsatta utvecklingen av responssystemet behöver inkludera noggranna överväganden av vilken information som samlas in när, var och hur samt analys av vilken information som är till reell nytta för utveckling av utbildningen, säger Scheja.
Relevansen bör bli synligare
Åbo Akademi hade valt ”arbetslivsrelevans i utbildningen” som ett fokusområde i utvärderingen. Här konstaterar granskarna att det finns ett nära samarbete mellan akademin och det lokala arbetslivet, och goda möjligheter i olika utbildningar att utveckla arbetslivsrelevans.
Auditerarna menar att arbetslivsrelevansen skulle kunna göras tydligare för de studenter vars studier inte direkt leder till ett yrke.
– Åbo Akademi borde se över dess icke-professionsinriktade kandidat- och magisterutbildningar och skapa tydligare strukturer för ökad arbetslivsrelevans där det behövs, säger Marie Nørvåg, medlem av auditeringsgruppen och studerande vid Universitetet i Agder.
Positiv förändring
Granskarna menar att akademins verksamhet i dag planeras och följs upp mer systematiskt än förr, och att transparensen i ledningssystemet ökat. Men de menar att uppföljningen bör förbättras ytterligare.
– De mätare som används för att följa upp verksamheten är inte till alla delar relevanta och tillräckliga. Universitetet skulle bättre kunna följa upp huruvida genomförda utvecklingsåtgärder varit effektiva och ändamålsenliga, heter det.
Enligt auditeringsgruppen bör ledningen förstärka universitetsgemensamma rutiner och processer samtidigt som man behåller en organisationskultur som möjliggör flexibilitet.
Auditeringen
- Auditeringsgruppen bestod av professor Birgitta Bergvall-Kåreborn, rektor Luleå tekniska universitet, Sverige (ordförande), Vicehäradshövding Alexander Bargum, koncernchef, Algol Ab, Finland, Marie Nørvåg, kandidatstuderade i statsvetenskap, Universitetet i Agder, Norge, samt professor Max Scheja, Stockholms universitet, Sverige. Mirella Nordblad, ledande utvärderingsexpert, var NCU:s projektledare för utvärderingen.
- Som ett resultat av den godkända auditeringen fick Åbo Akademi en kvalitetsstämpel som gäller fram till augusti 2028.
- En godkänd auditering är ett bevis på att universitetets verksamhet och kvalitetssystem uppfyller både de nationella kriterierna och de europeiska kriterierna för högskolors kvalitetshantering.
- Auditeringens fokus ligger på de rutiner som högskolan använder för att upprätthålla och förbättra kvaliteten på utbildning, forskning och samverkan med samhället.
- Källa: NCU
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.