ÅA:s rektor kritiseras för bristande öppenhet – ”Rektor har varit mycket osynlig”
På Åbo Akademi råder en oro över den bristande öppenheten och kommunikationen från universitetets högsta ledning.
Rektor Moira von Wright och Åbo Akademis styrelse har informerats om oron i brev från Universitetskollegiet.
Mikael Piippo/SPTUniversitetskollegiet på 24 personer representerar akademins professorer, forskare, lärare, övrig personal och studerande. Kollegiet verkar i enlighet med universitetslagen och har vissa formella befogenheter, förutom att fungera som universitetssamfundets samlade röst inom akademin.
— Vi har i brev till rektor och styrelsen påtalat vår oro över avsaknaden av ett öppet och kommunikativt ledarskap, säger professor Ronald Österbacka, kollegiets ordförande.
Åbo Akademis BildbankLedarskapskris
I samtal med en lång rad ÅA-anställda under de senaste dagarna har bilden av en ledarskapskris vid akademin utkristalliserat sig. Betecknande för den spända situationen är att knappt någon i den långa rad ÅA-anställda som ÅU har talat med, offentligt vill kommentera frågan.
I stället talar flera om att en stämning av rädsla för att säga vad man tycker har spridit sig inom akademin.
Inte ens i professorskategorin vill man höja rösten. En professor bekräftar dock – anonymt – att det pågår diskussioner kring ledarskapet. På grund av ärendets känsliga natur tillåter ÅU i detta fall anonyma kommentarer.
— Åbo Akademi har alltid varit känt för sina låga trösklar. Studerande har klampat in hos professorn, vi anställda har lätt kunnat närma oss rektorn. Så är det inte idag. I hundra år har vi levt utan trösklar, men inte längre, säger professorn, med lång erfarenhet av Åbo Akademi.
Utmanande post
Också Ronald Österbacka har ett långt perspektiv på verksamheten vid Åbo Akademi och vet att akademiskt ledarskap hör till de allra mest krävande grenarna. Det är utmanande att leda en kunskapsorganisation där kritiskt tänkande hör till fundamenten.
— Utmaningarna har sett olika ut under olika rektorskap. Men det är explicit frågan om öppenhet och kommunikation som vi har lyft fram under de senaste två åren.
Moira von Wright tillträdde som ÅA:s rektor i augusti år 2019 för en mandatperiod på fem år. Hon är den första rektor som utsetts utanför den egna organisationen. Traditionellt har akademins rektor valts inom den egna professorskåren.
Vilken respons har ni fått på er oro över bristerna i ledarskapet?
— Responsen har varit att styrelsen och rektor försöker ta det på allvar.
Har ni konkret märkt av förbättringar?
— Åtminstone att det finns en strävan efter att göra saker och ting bättre. Dock är det litet för tidigt att säga hur strävandena har lyckats, säger Österbacka.
Skillnad i ledarstil
Ole Karlsson är medlem i kollegiet och huvudförtroendeman i Personalföreningen vid Åbo Akademi, som representerar den administrativa personalen vid ÅA. Han bekräftar oron över brister i öppenhet från universitetsledningens sida.
— En betydande skillnad i ledningsstil har blivit märkbar vid akademin under de senaste två åren, men vissa åtgärder har gjorts efter att ärendet påtalats, till exempel informerar rektorn numera regelbundet på samarbetskommitténs möten.
Rektor initierade nya instruktioner
Ronald Österbacka påpekar att en stor förändringsprocess är kopplad till att akademin år 2019 fick sin första rektor utifrån. Ledningens instruktioner förändrades på initiativ av rektorn för att klargöra maktförhållandena inom universitetet. Dessutom fick man en pandemi på halsen med radikala följder för hela akademins verksamhet.
— Yttre faktorer har gjort det hela svårare att hantera, men rektor var nog väldigt osynlig under tiden säger Österbacka.
Universitetskollegiet kommer under hösten att följa med situationen. Det nuvarande kollegiets mandatperiod tar slut den 31.12 2021 och ett nyval sker i höst.
Den nya rektorn valdes utan att man kollade upp hur det hade lyckats på de tidigare arbetsplatserna i Sverige. Inom ett företag gör man aldrig så, chefer skaffar sin position genom att utvecka och bevisa sin samarbetsförmåga och ledarförmåga successivt ofta på olika företag, men även inom samma företag. De som utvecklar bäst förtroende i nätverket avancerar, de andra inte. De högsta positionerna kräver en kombination av empati, att kunna lyssna och samarbeta, och till sist auktoritet och styrka att ta även obehagliga men nödvändiga beslut. Det enda ”felet” på tidigare rektorer som folk vid ÅA kände personligen och uppskattade långt före de blev rektorer, var att ingen var kvinna, och ÅA:s jämlikhetspolitik torde ha avgjort valet av en (trots finlandssvenskheten) okänd kvinnlig chef utifrån denna gång.