ÅA:s ledningsinstruktion förändrades år 2020 – för att göra beslutsprocesserna tydligare
Ett drygt halvår efter Moira von Wrights tillträde som rektor vid Åbo Akademi reviderades akademins ledningsinstruktion.
Alla de ÅA-professorer som ÅU kontaktat för att belysa förändringen avböjer till att göra det offentligt.
Thomas Wilhelmsson, akademins styrelseordförande, säger att revideringen i mars 2020 främst var av teknisk natur.
— Det fanns inga större förändringsmålsättningar. Men ÅA:s instruktioner uppfattades delvis som oklara, målet var att göra beslutsprocesserna tydligare.
Åbo Akademis bildbankPå en punkt innebar förändringen en klar maktförskjutning: medan inrättandet av nya professurer tidigare fördes till styrelsen, lämnades detta i den nya instruktionen som en operativ fråga till rektorn.
— Detta är normal praxis i de universitet jag känner till, säger Wilhelmsson.
”Universitetskollegiet har stark ställning”
Den formella maktfördelningen vid ÅA följer självklart universitetslagen: Universitetskollegiet fastställer bokslutet och utser de utomstående styrelsemedlemmarna, styrelsen besluter om strategiska frågor (godkänner universitetets strategi, budget och bokslutsförslag, principiellt viktiga avtal och utlåtanden, inklusive avtalet med undervisnings- och kulturministeriet), fastställer instruktioner och utser rektor och ledande personal.
Den operativa ledningen och den generella kompetensen att fatta beslut ligger hos rektor.
— Vid Åbo Akademi har dock universitetskollegiet fått en ganska stark ställning som bollplank och diskussionspartner till den operativa ledningen. Det är bra, eftersom det är viktigt att ledningen för dialog med dem som utför och stöder det akademiska arbetet. Det är också värt att notera, att rektor har delegerat mycket beslutsmakt både till prorektorerna och dekanerna, säger Wilhelmsson.
Wilhelmsson lyfter fram att Åbo Akademis ledningsinstruktion ger mycket beslutsmakt åt fakultetsrådet, som är sammansatt av personal och studenter. Detta gäller både fastställande av planer och utnämningsärenden.
— I många andra universitet har makten i fakulteterna i högre grad koncentrerats hos dekanerna. Detta sätt att inkludera universitetssamfundet i beslutsfattandet på fakulteterna vid ÅA uppfattar jag som ett positivt drag.
Kraven på rektor har växt
Enligt Wilhelmsson är det en missuppfattning att rektors position vid universiteten förändrades dramatiskt genom universitetslagsreformen år 2010. Den generella beslutskompetensen och det operativa ledarskapet förändrades redan på 1990-talet.
— Den ökade autonomin efter reformen breddade dock det spektrum av ärenden som nu kunde beslutas inom universiteten och av rektor. Å andra sidan innebar reformen att rektor genom tillkomsten av en styrelse nu fick någon som kunde kontrollera hen och ställa krav på hen, vilket inte var fallet i det gamla systemet, där rektor själv var ordförande för styrelsen. Jag var själv rektor för HU under både det gamla och det nya systemet, och upplevde nog en sådan förändring. De uttalade kraven på rektor växte.
Att kalla en universitetsrektor för vd är ingenting som tilltalar Thomas Wilhelmsson.
— Det implicerar att man tänker sig att ett universitet borde ledas som ett företag. Det säger sig självt att detta inte är fallet. Men å andra sidan har rektor länge, sedan 1990-talet, haft den generella beslutskompetensen i operativa frågor och har därför en formell position som motsvarar en verkställande direktör.
Konkurrensen är hård
Universitetslagen reviderades år 2010 för att – som det hette – stärka de finländska universitetens ställning globalt. Fortsättningsvis blir konkurrensen ständigt hårdare – både om personal och studenter.
— Som jag ser det är de största utmaningarna för ÅA dels ekonomin och dels rekryteringen. För det finlandssvenska universitetet är rekryteringen, både av studenter och av forskare och lärare, av självklara skäl särskilt utmanande. Om vi inte lyckas här har det återverkningar också på vår ekonomi. Utan hög akademisk kvalitet klarar vi inte detta, säger Wilhelmsson.
Han ser det därför som viktigt att personalen involveras i beslutsfattandet.
— Detta gäller särskilt akademiska frågor. Det är ju hos personalen som expertisen ligger. I ÅA har man också bibehållit relativt starka kollegiala element i beslutsfattandet. Samtidigt måste en organisation också ha förmåga att vid behov fatta svåra beslut.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.