ÅA:s Jessica Rosenholm: Små material har stor framtid
Mysigt professorsrum. När barndomens Hello Kitty-figur blev populär på nytt började Jessica Rosenholm samla på den, vilket syns i arbetsrummet i Biocity i Kuppis. En del av Hello Kitty-prylarna har hon fått som gåvor. Foto: Jean Lindén
En nanometer är 0,000 000 001 meter. Otroligt smått, alltså.
Jessica Rosenholm, professor i farmaci vid Åbo Akademi, får Stiftelsen för Åbo Akademis årliga Per Brahe-pris.
Hon forskar i nanoteknologi, och hur man kan använda dessa väldigt små partiklar inom medicinen.
Nanomaterialet kan till exempel användas som läkemedelsbärare, och transportera medicin specifikt till bland annat cancerceller.
Det kan också passera blod-hjärnbarriären, som normalt har en viktig funktion att skydda hjärnan. Men i vissa fall vill man passera den för att transportera medicin, till exempel vid behandling av neurodegenerativa sjukdomar, och då kan man använda de små partiklarna, förklarar Rosenholm i sitt arbetsrum i Biocity i Kuppis.
Tekniken bygger på att ämnen på nanonivån får exceptionella egenskaper. De kan bli magnetiska, elektriska, bryta ljuset på ett visst sätt och så vidare.
Det här är inget nytt, konstaterar Rosenholm, och nämner Lykurgos bägare som finns på British Museum i London. Den är från 300-talet och byter – tack vare att glaset innehåller nanopartiklar av guld och silver – färg beroende på om ljuset reflekteras i bägaren eller lyser genom den.
– Nanopartiklar finns överallt. Det nya är att vi i dag kan observera saker på den här skalan, och kontrollerat tillverka och utnyttja nanomaterial för olika ändamål.
Man kan antingen jobba uppifrån ner, och mala ner material till nanostorlek. Eller så börjar man tvärtom på molekylnivå och bygger upp materialet till nanostorlek.
Den senare metoden använder Jessica Rosenholm och hennes forskargrupp. De bygger från molekylnivå upp porösa kiseldioxidmaterial där man sedan kan packa in läkemedel.
De undersöker hur man kan ge materialet egenskaper så att det både kan leverera läkemedel och följa upp den terapeutiska processen i kroppen. Nanoteknologin är en viktig del av ”personaliserad medicin”, där man skräddarsyr medicinen för patienten.
Den första nanomedicinen i världen lanserades 1995. Nu finns cirka 50 produkter på marknaden, lite beroende på definition.
Rosenholm konstaterar att det nog är färre än vad vissa drömde om för 10 år sedan.
– Så är det alltid när det uppstår en boom kring något. Men det tar 15 år att utveckla ett läkemedel och det kostar en miljard. De produkter som finns visar att det här inte är en utopi. Möjligheterna är oändliga, men det tar tid.
Ett problem är att det ännu inte är entydigt hur myndigheter ser på olika nanomediciner. Definieras de som läkemedel eller medicinska hjälpmedel?
Men utvecklingen går framåt säger Rosenholm och visar en beräkning. År 2015 såldes nanomedicin för 16 miljarder dollar. År 2020 tros motsvarande summa vara cirka 180 miljarder dollar.
Många produkter är i teststadiet, en stor del av dem gäller cancerbehandling.
Läkemedelsföretagen kan i bästa fall få förnyat patent på gamla mediciner om de lyckas, som det heter, formulera om dem till nanomedicinska produkter.
Jessica Rosenholm säger att hon blev glatt överraskad över att höra att hon skulle på Per Brahe-priset.
– Det är alltid trevligt att få erkännande för det man gör! Men jag vet ännu inte exakt vilken motiveringen är. Det får jag väl höra vid prisutdelningen i Vasa.
Hon säger att ÅA:s farmaci – trots att nedskärningarna för utbildning i Finland nog märks – har en positiv stämning med inspirerade unga forskare och studenter.
– Tillsammans med professor Niklas Sandlers forskargrupp vid farmacin jobbar vi med hur man kan printa nanomediciner, och i våningen under oss finns Cecilia Sahlgren, professor i cellbiologi, som vi samarbetar med när det gäller att använda nanoteknologi för att återskapa vävnader.
Man samarbetar också mycket med Åbo universitet, och det samarbetet i läkemedelsutveckling och diagnostik är ett av ÅA:s fyra profileringsområden.
– Åbo är ett bra ekosystem för den här typen av forskning, säger Jessica Rosenholm. En stor del av Finlands medicinska och bioteknologiska industri finns här. Health Campus Turku är under utveckling, som ska minska avståndet mellan universiteten och industrin, och det ser lovande ut. En nanopartikel är ju inte nödvändigtvis en slutlig produkt. Det gäller att utveckla den vidare, till exempel till ett plåster, vilket vi också sysslar med nuförtiden.
Jessica Rosenholm
- Aktuell som årets Per Brahe-pristagare. Får 12 000 euro av Stiftelsen för Åbo Akademi, som ges till en ”lovande forskare vars fortsatta anknytning till Åbo Akademi är synnerligen önskvärd”. Priset överräcks i Vasa måndagen den 11 december.
- Född 1977 i Åbo. Student 1996 från Katedralskolan.
- Började studera kemiteknik efter gymnasiet. ”Det gav breda möjligheter. Medicin intresserade mig, men jag svimmar om jag ser blod eller sprutor! Så jag tog kurser i farmaci och började forska i läkemedelsadministrationssystem. Under min tid som doktorand började nanomedicinen växa exponentiellt.”
- Efter disputationen i fysikalisk kemi 2008 var Rosenholm 2009–2010 postdoktoral forskare i Shanghai, i en grupp som utvecklade magnetiska nanopartiklar för medicinska tillämpningar. ”Jag tyckte USA och Europa, som annars är väldigt populära destinationer för postdoktoral forskning, lät lite tråkigt. Man kan lugnt säga att Shanghai var annorlunda än Finland. Där bodde de på labbet dygnet runt och åtminstone lördag var en vanlig arbetsdag. På sommaren hade det väl också att göra med att studentrummen inte hade luftkonditionering, så de var på universitetet istället. Jag gick hem klockan 23, då dörrarna och portarna stängdes. Efter det kom man inte ut förrän på morgonen.”
- Sedan 2015 professor i farmaci, företrädesvis läkemedelsutveckling vid ÅA. ”Jag hade väl inte tänkt bli professor när jag blir stor. Men jag trivs väldigt bra med yrkesvalet.”
- Har publicerat cirka 100 artiklar i internationella referentgranskade tidskrifter.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.