ÅA:s Erik Bonsdorff med och lanserar Östersjön som "tidsmaskin"
Arkiv
ArkivEn av många medförfattare. Erik Bonsdorff, professor i marinbiologi vid Åbo Akademi, är en av flera forskare som säger att Östersjön är en kunskapskälla för andra havsregioner. ÅU-foto
Fyra finländska forskare, bland dem professor Erik Bonsdorff vid Åbo Akademi och professor Veijo Jormalainen vid Åbo universitet, presenterar tillsammans med 22 andra forskare Östersjön som en sorts tidsmaskin för världshavens kustområden.
Det här sker i en ny artikel i tidskriften ”Science Advances”.
Sammanlagt 26 forskare från 7 länder visar hur Östersjöregionen kan användas som modell för pågående och kommande förändringar i världens kustområden.
Forskare, beslutsfattare och omgivande samhällen ska kunna dra nytta av modellen.
Uppvärmning, försurning, övergödning och syrefria bottnar är några av de allvarliga förändringar som sker eller förväntas ske i världshavens kustområden.
I Östersjön har allt detta skett i mycket snabb takt. Samtidigt uppvisar Östersjöregionen flera exempel på att det med gemensamma åtgärder går att vända negativa trender till det bättre.
– Detta unika brackvattenhav kan fungera som en slags tidsmaskin som hjälper oss att bättre förutse kommande globala förändringar, säger professor Thorsten Reusch från GEOMAR Helmhotz Center för Ocean Research Kiel i ett pressmeddelande.
Forskarna visar hur de förändringar som förutspås ske i världshaven observeras i Östersjön redan idag.
– Orsaken är den begränsade volymen och det långsamma vattenutbytet med Nordatlanten, vilket gör att effekter förstärks och många processer och interaktioner sker med högra hastighet än i andra hav, säger Erik Bonsdorff.
Globalt har världshaven värmts upp cirka 0,5 grader Celsius under de senaste 30 åren. Östersjön har under samma tid värmts upp med hela 1,5 grader Celsius.
Andra förändringar är den mångfalt större utbredningen av syrefria bottnar i de djupa delarna av havet, och de lägre pH-värdena – ett sätt att mäta försurning av haven – som regelbundet sjunker till nivåer som kan förväntas i de stora oceanerna först under nästa sekel.
Samtidigt är Östersjön ett av världens mest utforskade hav. Observationer och mätningar har pågått sedan tidigt 1900-tal och det finns en stark tradition av vetenskapligt samarbete mellan länderna i regionen.
Användningen av forskningsresultaten som grund för beslutsfattande har hjälpt länderna runt Östersjön att bland annat minska belastningen av näringsämnen, vända minskningen av de stora rovdjurens populationer och bromsa överfisket.
Resultaten har uppnåtts genom bindande överenskommelser inom ramen för EU, ambitiösa målsättningar i Aktionsplanen för Östersjön (BSAP) inom HELCOM-arbetet för en renare Östersjömiljö.
– Överfiske, global uppvärmning, försurning, övergödning, syrefria bottnar, och intensiv exploatering av kustvatten är fenomen som vi ser i alla världshav. Eftersom förändringarna har varit extra dramatiska i Östersjön, men också eftersom en del av problemen har framgångsrikt har åtgärdats här, kan regionen visa vad som kan förväntas och vad man kan göra åt de framtida utmaningarna på andra håll, säger Bonsdorff.
Forskningsarbetet för artikeln utfördes inom ramarna för EU:s Östersjöforskningsprogram BONUS. I Finland finansierades forskningen av Finlands Akademi.
Artikeln ”The Baltic Sea as a time machine for the future coastal ocean” publiceras i Science Advances den 9 maj.
De två övriga finländska medförfattarna är professor Kari Hyytiäinen vid Helsingfors universitet och Harri Kousa vid Finlands miljöcentral.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.