ÅA:s Case Kimitoön ska ge inspiration till inflyttning
Ronja Koskinen, Moa Kola och Mia Janina Klockars besökte Kimitoön på onsdag, inom arbetet med Case Kimitoön. Foto: Emilia Örnmark
— Trots ekonomiskt tuffa tider ska vi bibehålla framtidstron, inleder Kimitoöns utvecklingschef Gilla Granberg, då hon vill berätta om det studerandesamarbete kommunen inlett med 110 studerande i Åbo.
Vid sidan av kommunens eget långsiktiga arbete med att locka fler inflyttare kommer de studerande med en utomståendes synpunkt på Kimitoön som mål för inflyttning.
Samarbetsprojektet går under benämningen Case Kimitoön och utförs under kursen Strategisk marknadsföring vid Handelshögskolan vid Åbo Akademi.
Kursen pågår från början av februari och avslutas i mars, då de studerande bland annat genom filmsnuttar presenterar vad de kommit fram till.
Uppdraget är att göra en plan för hur man kan övertyga en specifik målgrupp att flytta till Kimitoön och fundera hur man når denna målgrupp. Målgrupperna är barnfamiljer från Salo, Åbo och eventuellt från Helsingfors, fritidsboende, ”citylantisar” (folk som bor i stan men drömmer om ett eget hus på landet) samt potentiella återflyttare.
Kimitoöns utmanande siffror (2019)
275 personer flyttade in
295 personer flyttade ut
44 föddes
108 dog
Studerande bjöds in till Kimitoön
Förra veckan var personal från Kimitoöns kommun på plats i Åbo för att berätta för de studerande om Kimitoön, och denna vecka bjöd Kimitoöns kommun de studerande på en guidad rundtur i bussar på Kimitoön.
Turen förde dem till Söderlångvik gård, Kasnäs och Dalsbruk.
Guiderna Marjatta Grenman och Kaisa Launokorpi bjöd på ett infopaket om Kimitoön, medan Salmonfarm i Kasnäs på plats presenterades av Roger Hakalax och Seidi Lindroos berättade om DB marinas hamnutvecklingsplaner i Dalsbruk.
Bland annat Söderlångvik gård ingick i rundturen. Foto: Gilla Granberg
Citylantisar i fokus
I en av grupperna som jobbar med målgruppen citylantisar deltar Moa Kola, Mia Janina Klockars och Ronja Koskinen. De studerar alla lite olika ämnen – Kola studerar språk, Klockars utrikeshandel och kommersiell juridik, Koskinen kemiteknik – men förenas i den aktuella marknadsföringskursen.
Kola har besökt Kimitoön förut, men för både Klockars och Koskinen är detta en ny bekantskap. På förhand har de på olika sätt satt sig in i ämnet Kimitoön och kommunens situation.
Är det något som förvånat er då ni bekantat er med Kimitoön?
— Att här finns en golfbana! Och en miniflygplats, samt en stor äppelodling, säger Klockars.
— Att fiskmjölsfabriken Salmonfarm är så stor och proffsig, säger Kola.
I Kasnäs fick gruppen iinformation om bland annat Salmonfarm. Foto: Gilla Granberg
Kola lyfter vidare fram att naturen på Kimitoön verkligen är annorlunda, och kan med facit på hand konstatera att marknadsföringen av den inte är en överdrift.
— Jag gillar den lokala feelisen, det här är en mysig plats, fyller Klockars i.
Klockars tycker att Kimitoöns styrka är naturen, sammanhållningen och att invånarna är stolta över vad de gör som grupp snarare än som enskilda individer. Vidare lyfter de tre fram den genuina känslan och närheten till naturen.
— I dag är det en trend att vara nära naturen, och att inte vara uppkopplad hela tiden, säger Klockars till Kimitoöns fördel.
— En flytt till glesbygden kan göra att man får mer mänsklig kontakt, säger Kola.
Klockars bekräftar att även om det finns mycket folk i stan, kan man ofta känna sig ensam där, då alla lever i sin egen värld, skyddad av hörlurar i öronen.
Bristen på arbetsplatser gör ön mindre attraktiv
Enligt de här studerandena är de faktorer som gör Kimitoön mindre attraktiv för potentiella inflyttare främst bristen på jobb.
Koskinen poängterar att för att kunna bo på Kimitoön behöver man en egen bil, vilket kan vara en tröskel för citylantisarna.
— Det finns nog en rädsla för att man förlorar sin bekvämlighet om man flyttar hit. Att bo här kräver planering. Det är ett stort steg att flytta hit, funderar Kola.
Som ett problem i marknadsföringen av Kimitoön ser de att trumfkorten här är säsongbetonade: sommar, stuga och natur.
Kola, Klockars och Koskinen är övertygade om att Kimitoöns negativa befolkningsutveckling är en trend som går att vända.
— Det gäller att någon tar första steget och flyttar, så att andra kan se att det fungerar, säger Kola.
Långsiktigt arbete jobba för inflyttning
Flera avdelningar inom Kimitoöns kommun jobbar under åtminstone två år framåt med ett långsiktigt arbete, som ska locka inflyttare till Kimitoön.
Granberg nämner att man redan skapat en kampanjlogo, med uttrycket ”Saltstänk och livskraft”.
Förutom Case Kimitoön jobbar kommunen som bäst på att skapa en inflyttningssida på webben. Tanken är att de som söker boende på Kimitoön ska hitta informationen på ett enda ställe: såväl vad kommunen som privata aktörer kan stå till tjänst med.
Senare i vår ska Kimitoöns invånare ges en chans att engagera sig i kommunens strävanden.
Plock bland ÅA-studerandenas tankar när de kollat in Kimitoöns digitala kanaler
Naturnära, litet
Skärgårdsdröm
Hittar inte många lediga jobb, åtminstone inte på hemsidan
Lugnt och tryggt
Man kan leva i centrum nära andra, eller lite längre bort i skogen eller vid havet
Livskraftig
Inbjuder till en lugnt och stabil livsstil
Sommarstugeparadis
Fungerande skolsystem
3 bibliotek – pensionärers dröm
Inte lockande som bostadsort – för lite service
Jordnära
Barnvänligt
Lite för lugnt för unga
Lockar mest äldre och barnfamiljer
Billigt boende
Litet samhälle med god samhörighet
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.