Aapeli var skonsammare än Tapani – skogsskadorna inte lika omfattande den här gången i Åboland
Större skador. I mellandagarna 2011 uppdagades följderna av stormen Tapani – som inte var nådig. ÅU-foto
Trots hårda vindstyrkor har stormen Aapeli inte ställt till med några större skador i skogarna på Kimitoön.
Det kan Stora Ensos anskaffningsförman Fred Nordell bekräfta efter att ha besökt Dragsfjärd, Högsåra och Kasnäs.
– Inga större områden har drabbats, det har bara fallit några ströträd här och där.
Och de har huvudsakligen stått i områden där det gallrats eller huggits under hösten, bestånden har klarat sig utan problem.
Fred Nordell. ÅU-foto
Fruktade en repris
Efter att stormen dragit fram räknade Nordell med att hans telefon skulle börja ringa.
– Jag tänkte att blir det som förra gången är vi nog i blåsten.
Men Kimitoön var den här gången inte lika utsatt som då stormen Tapani som härjade i mellandagarna 2011.
– Då redde upp skogarna med tre maskiner i ett halvt år.
Blotta förskräckelsen
Enligt Nordell var vindriktningen den här gången mer skonsam för Kimitoön.
Till skillnad från till exempel Åland där förödelsen varit stor.
Nordell ringde i onsdags upp sin kompis där som bekräftade att det ser för jävligt ut.
– Så här har vi nog det bättre än vad man hade kunna väntat, vi klarade oss med blotta förskräckelsen.
Norrskata drabbat
Den uppfattningen delar också verksamhetsledare Fredrik Granberg vid Väståbolands skogsvårdsförening.
– Klart att vissa skogsområden har drabbats men jag har en känsla av att skadorna inte är jätteomfattande.
Ännu har han inte haft möjlighet att skapa någon helhetsbild av situationen och kan ta sig ut i skärgården först nästa vecka.
På tisdag åker han bland annat till Norrskata.
– Där vet vi att de norra delarna har drabbats. Skogsskadorna korrelerar med de områden som drabbats av elproblem.
Fredrik Granberg. ÅU-foto
Många faktorer
Det är inte enbart de höga vindstyrkorna i sig som är förödande. Det är stor skillnad på varifrån det blåser.
– Vårt område brukar komma lindrigare undan om det blåser mellan syd och nord.
Hur hårt en skog drabbas är ytterligare en summa av rådande väderfaktorer.
Är marken mycket torr, som på vissa platser den här gången, ökar risken för att träden ska falla.
Konsekvensen är den samma om marken är får våt som den var år 2011 då det hade regnat i tre veckor innan stormen drog in.
– Tur att vi inte fick snö nu som lade sig i träden och gjorde dem tyngre, som till exempel i Österbotten.
Avverkade områden
Då Granberg ger sig ut nästa vecka för att kartlägga läget förväntar han sig inte att mötas av lika groteska syner som på Åland.
– Men vi får nog säkert jobba några månader.
Alla skogsägare har ännu inte haft möjlighet att kontrollera sina marker, vilket han uppmanar dem att göra.
– Speciellt de som vet att det avverkats mycket på området inom loppet av några år.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.