ÅA-undersökning: Finländarnas missnöje med hanteringen av pandemin har ökat, även polariseringen
Enligt färska resultat från opinionsundersökningen Medborgaropinion är finländarna nu mer missnöjda med hur pandemin har hanterats i Finland än de var för åtta månader sedan.
Samtidigt har synen på hanteringen blivit mer polariserad: antingen är man väldigt kritisk eller väldigt positiv, visar undersökningen som gjordes av Institutet för samhällsforskning vid Åbo Akademi.
Opinionen är delad när det kommer till huruvida restriktionerna är väl avvägda mellan folkhälsa och
ekonomi och om det behövs fler eller färre restriktioner.
I maj 2021 ansåg nästan 50 procent av de som deltog i undersökningen att de åtgärder som genomförts i Finland för att begränsa spridningen av coronaviruset var väl avvägda mellan landets folkhälsa och ekonomi.
Motsvarande siffra var i januari 2022 endast 38 procent.
Åsikterna har även blivit lite mer polariserade. Andelen som anser att åtgärderna tar för lite hänsyn till landets folkhälsa till förmån för ekonomin har ökat med fyra procentenheter.
Och andelen som anser att åtgärderna tar för lite hänsyn till ekonomin till förmån för landets folkhälsa
har ökat lika mycket.
30–49-åringarna mest missnöjda med restriktionerna
Män är överlag mer kritiska än kvinnor och starkt stöd för hanteringen av pandemin finns främst endast bland de äldsta åldersgrupperna.
Yngre åldersgrupper anser oftare att åtgärderna är för stränga. Det finns dock två tydliga undantag. Det första är gruppen 18–29-åringar. I den åldersgruppen anser fler att det behövs fler åtgärder och restriktioner än i åldersgruppen ovanför dem.
Det andra undantaget är 70–79-åringarna, av vilka 30 procent anser att det behövs fler restriktioner.
Denna siffra halveras bland de som år 80 år eller äldre: endast 15 procent anser att det behövs fler restriktioner och hela 72 procent anser att åtgärderna är rimliga.
Personer i åldern 30–49 är mest missnöjda med restriktionerna.
Kiuru har fått mera beröm
Även betyget för olika politiska aktörers agerande under pandemin har sjunkit.
Det enda undantaget är familje- och omsorgsminister Krista Kiuru — andelen som anser att hon har lyckats väldigt bra eller ganska bra har ökat med sju procentenheter.
Däremot är hon också den mest polariserande aktören och har den högsta andelen negativa bedömningar.
Bäst betyg av aktörerna får Institutet för hälsa och välfärd med 78 procent positiva bedömningar.
Den största förändringen har skett i attityderna gentemot Social- och hälsovårdsministeriet, vars andel positiva bedömningar har minskat med 12 procentenheter sedan maj 2021.
Medborgaropinionundersökningen
Datamaterialet i rapporten har framställts med hjälp av Medborgaropinion som är en webbaserad opinionsundersökning med cirka 4000 deltagare. I denna resultatrapport används data från två olika enkäter.
Den första genomfördes under perioden 7-16.5.2021 och den andra under perioden 18-21.1.2022. Eftersom den senare av dessa i huvudsak behandlade välfärdsområdesvalet, skickades den inte till deltagare som är bosatta i Helsingfors eller på Åland. Dessa deltagare exkluderades i efterhand också ur den förra enkätens datamaterial så att urvalet motsvarar varandra.
Efter dessa justeringar inkluderades totalt 2127 svar i den tidigare enkätens datamaterial.
På den senare enkäten svarade totalt 2010 personer.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.