ÅA-studerande: ”De nya lokalerna beaktar inte funktionsvarierade” – diskussionen kring utrymmesplaneringen fortsätter
Utformningen av tillgängliga och trygga rum kräver både specialkunskap och resurser.
Wilma Ek, studerande
Wilma Ek studerar vid Åbo Akademis fakultet för humaniora, teologi och psykologi (FHPT). Hon och ett tjugotal studerande upplever att de blivit exkluderade från planeringen av de nya sociala lokalerna för studerande.
ÅU har tidigare skrivit om saken. Det har gällt både förändringar i humanisternas lokaler i Arken, som till hösten ska minska i antal, och om uppgörelser som lett till glada miner.
Planerna är del av nödvändiga nedskärningar som ÅA ska genomgå. Såväl studerande som anställda påverkas när lokaler minskar eller flyttar.
– Samtidigt handlar det om att skapa mera inkluderande och öppna utrymmen. Det behovet har funnits länge, säger fakultetskoordinator Tiina Heinistö.
”Vi upplever att Åbo Akademis ledning försöker tysta ner studerande som motsätter sig deras planer”, skriver Ek och några andra i ett mejl till ÅU, och hänvisar bland annat till bristfällig kommunikation.
– Vi har inte känt oss hörda. De verkar som att de kör på i full fart med endast målet i sikte, utan att vilja stanna upp och reflektera över konsekvenserna, säger Ek i ett telefonsamtal.
Rummen ska vara tillgängliga för alla
Konkret handlar studerandenas kritik om just inkludering – om att lokalernas tillgänglighet inte beaktats tillräckligt väl i planerna.
Enligt ÅA:s egen tillgänglighetsplan, ett remissarbete som ännu väntar på godkännande, är tillgänglighet ”en fysisk, mental, social och digital miljö, där alla oavsett deras funktionsvariationer, kan interagera på lika villkor.”
Både varaktiga och tillfälliga variationer avses, till exempel inlärningssvårigheter, nedsatt syn, fysisk funktionsnedsättning och mentala svårigheter. Syftet med planen, som bygger på Finlands diskrimineringslag, är att stöda alla vid universitetet i att uppnå god tillgänglighet i ovannämnda miljöer.
I mejlet skriver Ek och de andra att de upplever att fakultetsledningen diskriminerar personer med olika svårigheter, speciellt mentala sådana.
Alexandra GranbergEk lider själv av svår dyslexi och tidvis av social ångest. Bland annat högt ljud kan vara väldigt distraherande. Stora grupper kan utlösa panikattacker.
Som barn gick hon i specialklass under två skolår, och vet hur olika rum kan och bör planeras för att vara inkluderande.
– Färger, rummets storlek och ljudnivå är exempel på sådana detaljer som borde beaktas, säger Ek.
Hon förundras över att universitetets strävanden att bli mer inkluderande inte märks konkret.
Studerande har hörts och planerna uppdateras vartefter vi diskuterar.
Fakultetskoordinator Tiina Heinistö
På ledningens ansvar
I den preliminära tillgänglighetsplanen står också att ”ledningen har det övergripande ansvaret för att Åbo Akademi är ett tillgängligt och inkluderande universitet.”
Fakultetskoordinator Heinistö tycker det är bra att frågan tas upp igen. Hon säger att tillgängligheten såklart ska tas med i den fortsatta detaljplaneringen.
– De här sakerna finns nog med i planeringen fast det kanske inte kändes så på vårt förra möte med ämnesföreningar. Det var en viktig fråga på ett möte som nyligen hölls med studerandena, som bland annat ledde till att studerande med kunskap om hur man garanterar tillgänglighet ombads komma med i planeringen.
Ek och de andra stöder idén om att inkludera studerandes egna erfarenheter i planeringen, men säger att det inte räcker.
– Utformningen av tillgängliga och trygga rum är ett omfattande arbete som kräver både specialkunskap och resurser.
Enligt Joonas Karlsson, ÅA:s studentkårs styrelseordförande, är det senaste beslutet att både studerande och experter ska höras.
Diskussionen lever vidare
Enligt Ek borde tillgängligheten beaktas från början, inte som en eftertanke, vilket hittills varit intrycket. När ÅU tar upp det här med Heinistö säger hon att det är en bra poäng, och att planerna inte är att lägga allt på plats och sedan göra ändringar i efterhand.
Timo Bäckman, direktör för fastighetsservice, har inte hört om klagomål från studerande.
– Men om det finns problem skulle jag gärna höra från den här personen redan nu.
ÅU-fotoTiina Heinistö säger att hon förstår att studerandena är frustrerade, men att planerna ännu lever.
– Studerande har hörts och planerna uppdateras vartefter vi diskuterar.
Till ÅU säger Heinistö och Joonas Karlsson att de inte skulle ha något emot att träffa Ek för att diskutera vidare.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.