ÅA-student fick vänta fyra månader på psykologtid till Studenthälsan – samtidigt söker allt fler studerande psykologhjälp
ArkivÅU-foto
För tre år sedan började ÅA-studenten Peter märka att hans ångest gick utanför vad som kan klassas som normalt. Peter, som egentligen heter något annat, studerade då vid ett annat universitet och depressionssymptomen började gå ut över studierna.
Ångestens styrka gick i vågor, men känslan av motivationsbrist både för att studera och att träffa vänner var konstant.
– Jag blev allt mer introvert, även om jag visste att det vore bra för mig att umgås med andra. Jag prokrastinerade och klarade inte av mina kurser. Jag skulle beskriva det som apati eller känslolöshet inombords – allt kändes meningslöst, så jag satt allt oftare hemma för mig själv, berättar Peter.
I fjol böt Peter studieinriktning och började då vid Åbo Akademi. Men problemen fanns ändå kvar. Han hade berättat om dem för sin familj och sina vänner tidigare, och i slutet av förra året uppmanade de honom att söka professionell hjälp.
Tidigare hade han haft kontakt med kuratorer, men aldrig pratat med en psykolog.
Tog kontakt i januari – fick tid i maj
I januari tog Peter mod till sig och ringde Studenthälsan, i hopp om att få en psykologtid. Efter att han berättat om sina symptom fick han en tid – i slutet av maj, det vill säga över fyra månader senare.
– Jag är inte rädd för att berätta om min depression, men samtidigt som jag vet att man borde prata mera om psykiska problem så är det inget jag vill skylta med. Det finns trots allt ett visst tabu. Det var en ganska lång process för mig att ta kontakt. Då blir det ganska jobbigt när man får höra att man får vänta i fyra månader till. Man blir förstås ledsen.
Genom studenthälsan skulle han ha fått tid till en allmänläkare.
– Som jag förstod det hade jag i så fall fått medicin, och inte terapi. Det finns ju en poäng med mediciner, men det känns konstigt att man i princip ska veta själv om man vill ha medicin eller inte förrän man har fått diskutera med en psykolog.
Fick psykologtid vid Folkhälsan
Efter beskedet pratade Peter med vänner som visste mer om vilken hjälp som finns att få. De tipsade honom om att söka hjälp av Folkhälsan, vars psykolog han nu står i kö för att träffa.
– Om ingen avbokar så borde det ta 1–2 månader. Det är visserligen också en rätt lång tid, men ändå en förbättring.
Peter beskriver sina symptom som förhållandevis lindriga, och säger sig ha förståelse för att man prioriterar dem som behöver akut hjälp. Men fyra månader är ändå en allt för lång väntetid.
– Nu i efterhand har jag funderat om jag förringade mina symptom. Kanske hade det lönat sig att överdriva dem istället, men det ska ju inte vara så att man behöver ljuga för att få hjälp.
Peter säger sig inte vara besviken på Studenthälsans anställda, som bemött honom väl. Han tycker också att Studenthälsans information om vilken hjälp man kan få på det stora hela har varit bra.
– Men om det är så att personalen inte räcker till så borde man skjuta in resurser uppifrån.
Yttre stress påverkar depressionssymptomen
Samtidigt som Peter har kämpat med sin inre orkeslöshet har han upplevt en yttre stress, på grund av hårdare genomströmningskrav vid universiteten och förkortad studietid. Depressionen beror inte på den yttre omständigheterna, men de bygger på varandra i en ond cirkel.
– Det är ett stort bekymmer. Det ser man ju bland annat i att allt färre är aktiva inom studielivet, det är för påfrestande i kombination med studierna. Jag tycker åtminstone själv att man borde återgå till mer flexibilitet och mindre piska inom studierna. Det är på politikernas ansvar.
Just nu är Peter inne i en bättre period med färre symptom, vilket han tror beror på att studie- och miljöombytet gjort honom gott.
– Men jag är rädd att depressionen kommer tillbaka i något skede om jag inte får någon sorts vård, alltså medicin eller terapi. Jag har ändå mått så här i 3–4 år och tror inte att det försvinner av sig själv.
Allt fler studerande söker psykologhjälp
Maisa Kuusela, direktör vid Studenthälsan i Åbo, bekräftar att behovet av psykologhjälp blivit allt större bland studerande.
2008 diagnosticerades 3 500 studerande med depression vid Studenthälsan. 2017 var siffran 5 100. Det är en ökning med femtio procent.
Hur lång är den genomsnittliga väntetiden till Studenthälsans psykologer?
– Ungefär tre månader, oberoende om man går till svensk- eller finskspråkig psykolog. Det borde förstås gå snabbare, men vi har våra fem psykologer för 16 000 studerande och kan inte få flera.
Varför inte?
– Vi måste jobba med de resurser vi har. Besluten om Studenthälsans budget tas av delegationen, som består av representanter från bland andra FPA och studentkårernas förbund FSF.
Studenthälsan finansieras till 63 procent av FPA, till 23 procent av studerandena själva genom kåravgiften och besöksavgifterna, och till 14 procent genom ett allmänt bidrag som universitetsstäderna betalar.
Är det rimligt att behöva vänta i över fyra månader för att få tid till psykolog?
– Det är svårt att uttala sig utan att känna till exakt det här specifika fallet. Det första skedet när man söker hjälp med psykiska problem består av besök hos en hälsovårdare som utvärderar behovet och påbörjar vården. Sedan får man vid behov tid till antingen allmänläkare, psykiatrisk sjuksköterska eller psykolog. För akuta vårdbehov får man aldrig tid till psykolog, utan hänvisas till hälsovårdare eller till allmänläkare.
Kuusela påminner om att universiteten också har sina egna studiepsykologer, som hjälper till när man fastnat i studierna. De ger dock inte allmän psykologhjälp.
LÄS OCKSÅ:
Åbo Akademis Studentkår kräver studiefred — allt fler studerande känner dagligen ångest
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.