ÅA-professor kritisk mot att stödja rederier i utsläppshandeln – ”Problematisk och juridiskt tvivelaktig lösning”

Att sjötrafiken till Åland ska falla under EU:s ö-undantag från utsläppsrättshandeln är problematiskt, tycker professor i havsjuridik vid Åbo Akademi Henrik Ringbom.
Att staten därtill ska ekonomiskt kompensera rederier som inte omfattas av undantaget är enligt honom särskilt slående och dessutom juridiskt tvivelaktigt.
– Skrivelsen i regeringsprogrammet går emot våra klimatpolitiska målsättningar och hela poängen med direktivet. Dessutom blir förslaget dyrt för staten, säger han.
Ett sätt att undvika EU:s bestämmelser
Ringbom anser därför att det är väldigt märkligt att rikspolitiker så kritiklöst gått in för förslaget.
Formuleringen innebär i praktiken att statsstöd kommer beviljas de rederier som enligt EU-direktivet är skyldiga att betala för sina utsläpp, det vill säga också de rederier som inte har rätt till ö-undantaget.
– Det finns EU-regler gällande vad man får bevilja statsstöd för. Men också ö-undantaget i sig är problematiskt. Att på detta sätt smita från EU:s klimatbestämmelser och minska incentivet till en grön omställning, samtidigt som andra rederier i trakten ska betala fullt ut, låter inte som förenligt med något av EU:s regelverk eller landets klimatpolitik i övrigt, säger Ringbom.

Ringbom påpekar att syftet med utsläppshandeln är att sporra rederier att övergå till gröna bränsleformer, varefter de inte kommer behöva betala något längre.
– Det bästa i Finland vore nog att inte tillämpa undantaget överhuvudtaget. Man borde bara bita i det sura äpplet som alla andra i sjöfartsbranschen, och försöka vända klimatutmaningen till något positivt i stället – en möjlighet att ligga i framkant. Då minskar också risken med att man betraktas som en fuskare av omvärlden.
Ringbom konstaterar även att kostnaderna ändå inte kommer ligga enbart på rederierna, då de förs vidare till slutkonsumenterna och transportkunderna.
LÄS OCKSÅ
Skulle upprätthålla små ösamhällen
Möjligheten till undantag från direktivets bestämmelser förhandlades ursprungligen fram av Medelhavsländer, som behövde försäkra sig om att små ösamhällen fortsättningsvis har tillgång till bastjänster och -varor samt transport.
– I sådana fall är undantag försvarbara, och det kunde gälla också mindre åländska öar. Men jag ser inte att den stora trafiken mellan fastlandet och Åland fanns i tankarna när undantaget utformades, säger Ringbom.
Han påpekar också att taxfree-handeln redan utgör ett väsentligt undantag för rederier som trafikerar Åland.
Så här står det i regeringsprogrammet:
- Finland tillämpar ett tidsbegränsat undantag för öar inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem för sjöfarten.
- Med tanke på försörjningsberedskapen är det viktigt att fartygstrafiken i Kvarken stöds på samma sätt eller på ett sätt som motsvarar undantaget för öar i syfte att minska de kostnader som utsläppshandeln medför. Detta säkerställer att utsläppen från sjötransporterna minskar och att utsläppssnåla alternativa bränslen utvecklas.
- Linjetrafiken och den direkta ro-ro-färjetrafiken mellan Nådendal och Åland stöds likvärdigt på grund av försörjningsberedskapen och godstrafiken.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.