ÅA planerar lämna sju byggnader vid campus – vill få modernare lokaler och stävja hyreskostnaderna
Åbo Akademi (ÅA) kan snart komma att överge en lång rad gamla byggnader vid campus i Åbo.
ÅA:s styrelse ska på onsdag diskutera en ny fastighetsplan. Enligt förslaget skulle akademin år 2026 avstå från Agora på universitetsbacken, som man delar med Åbo universitet.
När den nya helheten Stjärnan är klar, i Gadoliniakvarteret, skulle akademin också lämna ASA-huset, Domvillan, Gripen, huvudbyggnaden (”FÄ-huset”), Kosmorama samt Tryckerihuset. Campus skulle på så sätt koncentreras till Biskopsgatan och kvarteret Stjärnan.
Stiftelsen för Åbo Akademi, som är akademins huvudsakliga hyresvärd, önskar att ÅA avstår från sina lokaler i hela kvarter åt gången. Det gäller framförallt kvarteret vid ån närmast domkyrkan, där Domvillan och Tryckerihuset finns, som har outnyttjad byggrätt.
Jean LindénDetta föreslås hända med byggnaderna
ÅA lämnar Agora när hyreskontraktet tar slut 2026.
ÅA lämnar ASA-huset, Domvillan, Gripen, huvudbyggnaden (FÄ-huset), Kosmorama och Tryckerihuset när kvarteret Stjärnan, där Gadolinia nu står, är klart. Boktornet ska då vara renoverat.
Administrationen effektiverar sin lokalanvändning. Fler administrativa funktioner placeras till exempel i Humanisticum.
Det kan bli aktuellt att avstå från lokalerna i Biocity om man hittar en annan lösning för biovetenskaperna.
I Vasa koncentreras ÅA:s verksamhet till Academill. Övningsskolan fortsätter i sina nuvarande kvarter.
ÅA avstår från Allegro i Jakobstad när hyreskontraktet tar slut 2027. ÅA har ingen verksamhet där längre.
Utanför planeringsperioden avstår ÅA även från ICT-huset i Åbo vars hyreskontrakt går ut 2031.
Jean LindénEkonomi och ändamålsenlighet bakom planen
En drivkraft är ekonomisk. Akademin uppger att fastighetsutgifterna genom de föreslagna åtgärderna år 2030 skulle stabilisera sig till 2020 års nivå. Samtidigt skulle fastighetsytan minska med omkring 30 procent.
Heidi Backman, direktör för universitetsservice vid ÅA, lyfter fram ett annat skäl till planen.
– Det viktigaste är att vi får ändamålsenliga utrymmen. Mycket har förändrats speciellt under pandemin. Studenter och personal har helt andra förväntningar på verksamheten. Då måste även lokalerna motsvara det man vill göra då man är närvarande på campus, samtidigt som många tänker sig att de i framtiden jobbar och studerar även på distans.
Cecilia JuutiBackman konstaterar att ÅA har fastigheter från många tidsåldrar – charmiga, fina och viktiga fastigheter.
– Men alla är inte ändamålsenliga längre. Det försvårar en effektiv användning av dem. Vi ser att vi kan få någonting bättre.
Hon nämner nybygget Aurum på Henriksgatan 2 som invigdes i fjol.
– Aurum har tagits emot väldigt positivt. Det är en helt ny typ av utrymmen där man kan jobba digitaliserat, där det finns bra lokaler för samvaro samtidigt som lokalerna är effektiva och otroligt fina. Byggnaden motsvarar även dagens krav på hållbarhet klimatmässigt.
Jean LindénVäntar sig protester?
Vilket ramaskri är ni beredda på när folk hör om planerna?
– Det handlar om otroligt viktiga byggnader symboliskt sett. Hela miljön är viktig för ÅA:s identitet. Det är vi fullt medvetna om, och det är så klart en jättesorg om man ska ge ifrån sig en byggnad där man har funnits och som betyder mycket för en, konstaterar Backman.
Men den viktiga historiska miljön kommer hursomhelst att finnas kvar.
– Vi samarbetar med Åbo stad kring de historiska kvarteren. Vår fastighetsstrategi är ett led i planen att göra de historiska kvarteren mera levande. Byggnaderna kan få nya aktörer som gör kvarteren mera levande. Våra studenter och vår personal har önskat mera verksamhet, såsom butiker och kanske barer, som ger liv och trivsamhet.
Backman påpekar att det ännu inte finns några beslut. Fastighetsplanen är en konkretisering av akademins fastighetsstrategi, som styrelsen diskuterade i december.
Jean LindénStyrelsemöte på onsdag
På onsdagen diskuterar styrelsen både strategin och planen, och tanken är att planen ska klubbas igenom i styrelsen senare i vår. Planen har sänts ut till fakulteterna och övriga enheter för utlåtande.
Eftersom det inte är klart när kvarteret Stjärnan står färdigt är tidtabellen öppen för när ÅA lämnar flera av byggnaderna.
– Det beror på med vilken tidtabell stiftelsen kommer igång med Stjärnan. Först ska de ju riva Gadolinia och sedan bygga nytt. Det tar några år, säger Backman.
Det finns alltså tid att planera hela campuset bra.
– För oss är det jätteviktigt att personal och studenter får vara med i planeringen. Under våren kommer vi att starta upp en hel del olika workshops och liknande så det blir så bra som möjligt. Den här fastighetsplanen är bara ramarna. Nu ska de fyllas.
Jean LindénKostnaderna ökar om inget görs
Om inget görs kommer ÅA:s årliga hyreskostnader, enligt beräkningarna, att öka med cirka 1,5 miljoner euro fram till 2030.
I den nya planen ingår även en förändring i samarbetet mellan akademin och Stiftelsen för Åbo Akademi. Heidi Backman säger att det handlar om att akademin inte längre skulle ha vederlagsfria lokaler.
För Gadolinia, som ÅA lämnade i fjol, betalade man inte hyra till stiftelsen. Det innebar att ÅA inte heller sparade in på någon hyra när man lämnade huset. Flytten till Aurum innebar därför att ÅA fick en tilläggskostnad på 1,6 miljoner euro.
– Det är inte optimalt. Det finns igen ekonomisk morot att effektivera användningen av lokalerna, vilket inte heller är klimatmässigt bra, säger Backman.
Man önskar i stället en modell där det lönar sig att avstå från byggnader som inte utnyttjas optimalt.
– Många av de här byggnaderna har stått rätt tomma i två års tid. Vår verksamhet har förändrats rätt mycket, och det måste synas i våra fastigheter. Det måste gå runt ekonomiskt, och vi har ju också utgifter för städning och el i byggnaderna, säger Backman.
Enligt modellen skulle stiftelsen i stället öka andra former av stöd till ÅA.
Jean Lindén
När jag läste denhär artikeln måste jag titta i kalendern. Men nej, det var inte ett aprilskämt. Har bildningsuniversitetet Åbo Akademi ingen känsla för sin historia och den fördel det innebär att erbjuda en unik verksamhetsmiljö med byggnader av olika årgång och stil i stället för likriktade moderna kolosser?
Det är synd att ÅA:s beslutsfattare av idag inte inser värdet av det unika, det vackra och och det pittoreska och av traditioner och donatorers generositet och omtanke. Allt det som skapat närhet, trivsel och goda grunder för framgångsrik forskning och undervisning genom tiderna. För Stiftelsen för Åbo Akademi är det pengar som gäller. Stora moderna universitetsbyggnader finns det många av i världen – ett Åbo Akademi av idag finns det bara ett.
Både Gado och Axelia 1. var arkitektoniskt- tekniska missfoster från första början. Speciellt VVS var energislösande. Fula som stryk, den tidens ”betongbrutalism”. Men där skedde bra forskning och undervisning, husen var som extra hem för oss forskare. Men det är inte väggarna som skapar gemenskapen. Tack och adjö, hoppas rivningsbråtet kan användas till något nyttigt!