ÅA-lektor anser att JO fattade ett väl avvägt beslut – julfester ska inte ha drag av gudstjänst
Jan-Ole EdbergJustitieombudsmannen har påpekat att en skoljulfest inte kan ordnas i en kyrka i form av en gudstjänst. ÅU-foto
Kristna inslag i skolans julfester har igen väckt debatt. Ledande politiker har motsatt sig ett beslut av justitieombudsmannen, som kritiserar en julfest i en kyrka. Men nu får JO stöd från en expert på religion och skola.
Mårten Björkgren är akademilektor i religionsundervisningens didaktik vid Åbo Akademi i Vasa. Han har även jobbat som församlingspräst.
– Jag tycker att JO:s beslut är väl avvägt. Det är i linje med Utbildningsstyrelsens anvisningar om anordnande av religiösa evenemang i skolan. Festen var i strid med riktlinjerna när man samarbetade så tätt med församlingen och skolan borde ha känt till att en julfest med drag av en julgudstjänst inte är ok.
Biträdande justitieombudsman Pasi Pölönens utlåtande gällde ett besvär om att en skola i Kouvola hållit julfesten i kyrkan, med program av elever, en präst som talat och psalmsång.
Efter utlåtandet har ministrar och partiledare debatterat häftigt.
– Politikerna har dragit förhastade slutsatser i kritiken mot Pölönens beslut. JO har värnat om likabehandling, om respekt både för de som hör till en religion och för de religionslösa, säger Björkgren.
– JO-beslutet var korrekt, säger Mårten Björkgren som utbildar religionslärare vid Åbo Akademi.
Fallet är ett i en lång rad de senaste åren där frågan om kristendomens och kyrkans närvaro i skolan väckt debatt och gett upphov till någon form av besvär.
Det har gällt till exempel bordsbön och användning av den sommarpsalmen ”Den blomstertid nu kommer” vid skolavslutningarna. Rekommendationerna från olika instanser har gått i kors.
De som besvärade sig angående julfesten i Kouvola, föreningen Uskonnottomat Suomessa, upplevde att detta var en gudstjänst snarare än en julfest. Skolan hade ordnat ett alternativ där en handfull elever deltog, men dit föräldrarna inte var välkomna.
– Julfesten är en del av undervisningen och att alla ska kunna delta i den med glädje, framhåller Björkgren.
– Ordnar man julkyrka, som är frivillig, bör det finnas goda alternativ och tillräcklig information om innehållet till vårdnadshavarna. Det ska inte vara så att man bara berättar att man ska till kyrkan och frågar om barnet får delta, utan man ska erbjuda två kvalitativa alternativ att välja bland.
Björkgren berättar att i en skola fick de elever som inte gick till kyrkans påskvandring i stället räkna matte.
”Alla behöver religiös läskunnighet”
Björkgren framhåller också att de religionslösa som den minoritet de är i Finland och i landets skolor ska åtnjuta likabehandling från skolan och respekt från majoriteten. Alla elever måste känna att de är lika värda.
– Jag tolkar klagan till JO som en upplevelse av att skolan i dessa fall inte tillräckligt respekterat de så att säga religionslösa eleverna och deras vårdnadshavare.
Den positiva religionsfriheten måste också tryggas. Även om man inte får uppmana elever att kollektivt be bordsbön, tycker Björkgren att det måste finnas tillfälle för de elever som vill att göra det.
– Man kan ha en tyst stund innan maten, så kan de som vill be.
Som utbildare av religionslärare framhåller Björkgren också att skolan är en plats där elever ska få bekanta sig med religion på olika sätt.
– Alla behöver religiös läskunnighet och lära sig vad religion är och betyder för människor, det hör till allmänbildningen. Skolan är en plats där man övar sig att leva med mångfald och inte tänka i svart och vitt
Politikerna har dragit förhastade slutsatser. JO har värnat om likabehandling, om respekt både för de som hör till en religion och för de religionslösa. – Mårten Björkgren
ÅU-foto– Vi har tydliga instruktioner, säger rektor Elise Kurtén. ÅU-foto
”Julfest och julkyrka är olika saker”
Elise Kurtén, rektor för Sirkkala skola i Åbo, säger att skolan både ordnar julfest och deltar i julkyrka, men att det är frågan om skilda evenemang.
– För oss är julfest och julkyrka olika saker. Men jag har förstått att det kan finnas praktiska skäl att ordna julfest i kyrkan om det inte finns andra salar.
Hur ser julfester och julkyrka ut i Sirkkala skola?
– Julfesten har olika traditionella inslag, förutom tomtar, troll och små teaterpjäser även jultablå och någon enskild sång med kristet innehåll. Dessa kan tolkas på olika sätt men vi uppfattar dem som delar av vår tradition och kultur.
– Vi har tydliga instruktioner från Timo Jalonen, som är direktör för stadens bildningssektor, att dessa inslag är okej.
– I mån av möjlighet går vi till julkyrka, om datumen passar. De som hör till kyrkan går och också en del av de som inte hör får tillåtelse av föräldrarna att delta.
Vilka alternativa program ordnar ni?
– Till exempel samlar livskådningsläraren sina elever till diskussion eller dramaövning. Vi har blivit bättre på alternativa program.
Hurdan respons kommer från föräldrar?
– Det har hänt att barn med andra religioner inte fått vara med i luciatåget. Men alla barn har alltid fått vara med och titta på, både vid luciatåget och vid jultablån.
Andreas Häger
nyheter@aumedia.fi
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.