ÅA-kanslerer: Ingen ohälsosam koppling ÅA-SFP
Till Åbo Akademis särdrag som universitet hör att ha en kansler — förutom ÅA är det endast Helsingfors universitet som har en kansler.
Till ÅA-kanslers uppgifter hör, enligt universitetslagen, ”att bevaka universitetets allmänna intresse och ha tillsyn över verksamheten vid universitetet.”
Kansler sedan år 2020 är Carl G. Gahmberg, om största delen av sitt yrkesverksamma liv verkat som professor i biokemi vid Helsingfors universitet. Kansler dessförinnan (2015-2019) var professor Ulrika Wolf-Knuts, verksam vid Åbo Akademi under hela sin yrkeskarriär och bland annat prorektor åren 2006-2009.
Kopplingen finns
ÅU ber både Carl G. Gahmberg och Ulrika Wolf-Knuts att kommentera några av de uttalanden som Moira von Wright förde fram i lördagens HBL-intervju, rubricerad bland annat kring att von Wright inte ”förstod den starka kopplingen mellan ÅA och SFP när hon kom till akademin”.
Uppfattar du att det finns en stark koppling mellan Åbo Akademi och Svenska folkpartiet?
— Ja, det kan man nog säga, när man tittar på vilka som varit kanslerer: Lars Erik Taxell och Christoffer Taxell. Sedan har ju också förra partisekreteraren Ulla Achrén haft en roll vid akademin, säger Gahmberg.
— Fredrik Guseff svarade bra i lördags, säger Ulrika Wolf-Knuts.
SFP:s partisekreterare Guseff uttalade sig på bland annat åu.fi om att ”sjuttio till sjuttiofem procent av finlandssvenskarna röstar på SFP och Åbo Akademi är det svenskspråkiga universitetet. Då blir det ytterst logiskt och naturligt att både aktiva och tidigare aktiva inom partiet har kopplingar till universitetet.”
Anser du att kopplingen SFP-ÅA är ohälsosam?
— Nej, de tycker jag väl inte. Inte är det något fel i att aktiva personer är med i många sammanhang. Och det har ju också haft fördelar för akademin, säger Gahmberg.
— Det är ett faktum att politikerna besluter om statsbudgeten, där universiteten tilldelas medel. Att SFP arbetar till fromma för akademin är det ingenting underligt med, SFP är trots allt det enda parti som helhjärtat arbetar för det svenska i Finland. Jag är övertygad om att också andra universitet har sina förespråkare bland politiker och partierna, säger Ulrika Wolf-Knuts.
von Wright antyder i intervjun att det inte funnits en tradition av att redovisa för hur pengar använts vid akademin. Som kansler förutsätts du ”ha tillsyn över verksamheten vid universitetet”. Har du uppfattat att akademin har slarvat med redovisningen av penningmedel?
— Nej, jag har nog inte varit medveten om att det skulle ha varit ett problem, säger Gahmberg.
— Under mina år som kansler eller i akademins ledning hade vi aldrig några som helst problem med revisorerna. Bättre processbeskrivningar togs fram i slutet av 2007 och det blev samtidigt vanligt att universiteten auditeras. Också Åbo Akademi kvalitetsgranskades och kvalitetsgranskas av utomstående experter, säger Wolf-Knuts.
Kvalitetsgranskningen, auditeringen, gäller processerna för hur olika arbetsmoment genomförs.
— Naturligtvis kan det dock också finnas fläckar inom ÅA. Rent principiellt har ju ÅA strävat efter att inte anställa så stor administrativ personal, säger Wolf-Knuts.
”Kontakter avgör”
von Wright insinuerar i HBL vidare att man vid ÅA tillsätter personal på basis av kontakter och inte meriter. Det är en allvarlig anklagelse för ett universitet – finns det fog för påståendet?
— Det vet jag ingenting om. Men hon har rätt i att man ska tillsättas på basen av sina meriter. Forskningsmeriterna ska vara viktigast. Å andra sidan är det ju ofta så att det sällan är särskilt många som kan tänkas vara behöriga för vissa tjänster, säger Gahmberg.
— Det finns alldeles klara processer kring hur man tillsätter den vetenskapliga personalen, med granskningar av utomstående sakkunniga som bedömer de vetenskapliga meriterna. Sökande till lärartjänster ska genomgå undervisningsprov. Antalet publikationer granskas noggrant. Men självklart är det så, att om man varit länge med och gjort bra ifrån sig kan man ha en fördel. Det är ett resultat av det tenure track-system som införts i universitetsvärlden under de senaste åren. Samtidigt är det ju uppenbart att ÅA har massor av professorer som kommit utifrån, långt ifrån alla har rekryterats internt, säger Wolf-Knuts.
— Vad gäller övrig ledande personal används ju ofta rekryteringsfirmor som ibland lyckas bättre och ibland sämre, säger Wolf-Knuts.
Avskedet en överraskning
Kansler Gahmberg uppger att han i någon mån följt med processerna kring uppsägningen av Moira von Wright, men beklagar att han dessvärre inte har varit särskilt välinformerad om vad som pågått. Att rektor avskedades kom som en stor överraskning.
— Jag bad sedan om den interna revisionen och förstår nu att situationen har varit inflammerad, säger Gahmberg.
Kansler har ingen operativ roll i akademins verksamhet eller beslutsfattande.
ÅA:s kanslerer genom tiderna
A. Wallenskiöld 1931–1933
K. Söderholm 1933–1941
O.Hj. Granfelt 1942–1957
H.E. Pipping 1958–1967
G.H. von Wright 1968–1977
S. Lindman 1978–1981
L.E. Taxell 1982–1984
J-M. Jansson 1985–1990
N.E. Enkvist 1991
Erik Allardt 1992–1994
Bertil Roslin 1995–2003
Christoffer Taxell 2004–2009
Jarl-Thure Eriksson 2010–2014
Ulrika Wolf-Knuts 2015–2019
Carl G. Gahmberg 2020-
Kanske kansler Ulrika Wolf-Knuts har lust att förklara hur det är möjligt att hon står och delar ut Gaddpriset till en professor som är orsaken till en utredning om forskningsfusk och som avslutats ett halvt år tidigare av henne själv där hon höll i trådarna? Denne professor har lyckats med att handleda/publicera tre identiska avhandlingar. En licentiat- och en doktorsavhandling som visat sig vara grovt plagiat av ett diplomarbete samt två identiska vetenskapliga artiklar utan referens. Utveckla gärna hur resonemanget gick när motiveringen till Gaddpriset löd:
”Pristagarna har valts bland annat utgående från deras handledning av doktorander, antalet egna publikationer, erhållna externa forskningsmedel och andra meriter som varit till fördel för forskarsamfundet.”
https://www.abo.fi/nyheter/marko-joas-och-tapio-salmi-far-erkannande-for-framgangsrik-forskning/