Det är Åbo Akademis rättspsykologer som undersöker ögonvittnen för att bättre förstå hur olika faktorer inverkar på tillförlitligheten hos ögonvittnen, skriver ÅA i ett pressmeddelande.
Psykologerna vid ÅA gjorde ett liknande test 2017 som visade att ökad distans påverkade identifikationerna väldigt negativt.
— I år förväntar vi oss att kombinationen av olika distanser, belysningsgrader och ansiktsmaskeringar ska ge oss en mera nyanserad bild av hur olika yttre faktorer bidrar till identifikationsmisstag, säger Thomas Nyman, doktorand i psykologi vid Åbo Akademi i ett pressmeddelande.

Experimentet går till så att testpersonen ser fyra personer med olika grader av ansiktsmaskering på ett specifikt avstånd och i specifik belysning. Efter att man sett personerna görs en digital bildidentifiering, enligt samma metod som polisen använder i brottsutredningar.
Utöver beskrivningen ska testpersonerna uppskatta avståndet till personen de sett. I slutet av testet får testpersonerna veta hur många personer de klarade av att identifiera.

Bristfälliga identifieringar kan ge felaktiga domar

Enligt Åbo Akademi var det senaste samarbetet med Heureka 2017 väldigt lyckat.

— En av fördelarna är att vi kan testa personer i alla åldrar, vilket är viktigt med tanke på den anspråkslösa mängd undersökningar som görs bland barn och äldre vuxna inom ögonvittnesforskning, säger docent Julia Korkman i ett pressmeddelande.Testet är en del av ett internationellt forskningsprojekt kring ögonvittnesskildringar som Korkman leder.
Ögonvittnen och identifikationer av misstänkta gärningsmän spelar en viktig roll vid rättsprocesser runtom i världen.
Ändå vet man inte riktigt hur ögonvittnesskildringar ska bedömas. Det finns fall där felaktiga identifikationer till och med lett till att oskyldiga personer blivit dömda till döden.