ÅA-forskning: Allt fler finländare tror att de kan mera om politik än de faktiskt gör – kan bli problematiskt för demokratin
Många finländare har blivit mer självsäkra då det gäller det egna politiska kunnandet sedan sociala medier blivit vardag, visar färsk forskning vid Åbo Akademi.
Övertron till den egna politiska bildningsnivån var något mer utbredd 2020 jämfört med hur det var i början av den sociala medieeran tolv år tidigare, 2008, visar studien.
Tendensen att överskatta sin egen politiska bildning är förknippad med stor tilltro till politiska nyheter på nätet och i sociala medier och misstro till traditionella medier.
Konsumtion av nyheter via traditionella medier är inte förknippad med samma typ av övertro gällande den egna bildningsnivån.
– Personer som inte är särskilt politiskt bildade är speciellt benägna att missbedöma sin egen förmåga att förstå politik i den samtida nyhetsmiljön på nätet. Resultatet från studien överensstämmer med andra forskningsresultat som tyder på att sociala medier inte bidrar till inlärningen av politiska fakta och att det politiska lärandet från sammanhang i sociala medier jämfört med det från traditionella medier i bästa fall är minimalt, säger Lauri Rapeli, forskningsledare vid Institutet för samhällsforskning vid Åbo Akademi.
Uppgifterna till studien samlades in under perioder mellan två allmänna val i Finland.
De består av liknande urval av den röstberättigade befolkningen och inkluderar identiska frågor om politisk kunskap och identiska frågor för att mäta individernas självupplevda bildningsnivå.
Jämförelsen pekar också på den bredare debatten om hurdana effekter digitaliserade (sociala) medier har på demokratiskt medborgarskap.
– Antalet som överskattar sin egen nivå av politisk bildning har ökat mellan de två jämförelsepunkterna. Därför verkar det rimligt att anta att den nuvarande mediemiljön där politisk information ständigt är tillgänglig via olika onlineplattformar är mer gynnsam för en effekt där man överskattar sin bildningsnivå jämfört med hur mediemiljön såg ut innan sociala medier var vardag.
I förlängningen har det här en effekt på demokratin eftersom den baserar sig på allmän opinion.
Det kan vara problematiskt ifall åsikter baserar sig på feltolkningar eller missinformation, konstaterar Rapeli.
Undersökningen “Illusion of knowledge: is the Dunning-Kruger effect in political sophistication more widespread than before?” har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Journal of Elections, Public Opinion and Parties.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.