ÅA-forskare om de små kommunernas framtid i Egentliga Finland: ”Sammanslagningar inte vettigt”
Under sommaren besökte ÅU de tio minsta kommunerna i Egentliga Finland sett till invånarantalet. Alla kommunerna hade flera saker gemensamt, bland annat att de önskar sig fler invånare och att lugnet och närheten till naturen är det som får den nuvarande befolkningen att trivas.
Men är det tillräckligt för att de självständiga kommunerna ska överleva i framtiden?
Siv Sandberg är kommunforskare vid Åbo Akademi. Hon säger att invånarna i de små kommunerna ofta är realistiska till vad de kan förvänta sig av servicen. Man räknar med att man behöver köra bil själv, skotta sin egen uppfart och bara ha en närbutik.
Att man inte förväntar sig mer är enligt Sandberg en stor styrka i små kommuner.
Räcker det här för att kommunerna ska lyckas locka nya invånare?
– Om man kan hålla en god nivå på basservicen, till exempel daghem, skolor och bibliotek så är det ett triumfkort. Det behövs också politiker som kan driva kommunerna på ett vettigt sätt, och om det blir kris inom kommunledningen så är små kommuner väldigt sårbara.
Hon säger att det inte är så många som dras mot landsbygden, utan de flesta söker sig ändå till storstäder när de flyttar. Sandberg vet inte hurudana strategier kommunerna faktiskt har för att locka fler invånare, trots att de alla vill göra det.
– Jag undrar hur de egentligen tänker, om de har realistiska strategier eller om det bara är någon slags hoppfullhet. Men kommuner har två instrument som är viktiga att satsa på, det ena är tomter och bostäder och det andra är skolor och daghem.
Sammanslagningar inte aktuella
Även om tillväxten inte är särskilt aktiv i kommunerna, tror inte Sandberg att sammanslagningar är den bästa lösningen för att få dem att växa.
– Att slå ihop två små kommuner är inte alltid vettigt. Vi vet inte hur samhället kommer att se ut i framtiden så just nu är det smartast att sitta still. Några självklara kommunsammanslagningar finns inte nu.
Kommunsammanslagningar är komplicerade och tidskrävande och kostar också en hel del pengar. Man ska vara ganska övertygad om att det blir bra om man väljer att gå den vägen, säger hon.
Linn SchönbergSandberg säger att Egentliga Finland är ett av de bästa områdena i Finland för små kommuner tack vare att de ligger i tillväxttriangeln mellan Helsingfors, Åbo och Tammerfors. Något som, enligt henne, är typiskt för små kommuner är att de antingen klarar sig jättebra eller jättedåligt.
– Gustavs tycker jag sticker ut eftersom kommunen har en enorm potential till att växa trots att det är den minsta av dem alla. Om fler sommargäster skulle skriva in sig i kommunen så skulle man kunna öka befolkningen utan att serviceproduktionen belastas.
– Pyhärantas intäkter kommer endast till en liten del från fastighetsskatter, i motsats till Gustavs. Den har också ett svagt nedåtgående befolkningstal och väldigt få barnfamiljer. Den ligger på gränsen till ekonomisk kris.
Svårt med kollektivtrafik
Något som önskas av invånarna i flera kommuner är bättre förbindelser, bland annat Fölibussar. Det tycker inte Sandberg är realistiskt.
– Det kostar för kommuner att gå med i Föli och det måste finnas ett tillräckligt befolkningsunderlag för att kommunerna ska vara attraktiva för kollektivtrafik. I den bästa av världar skulle det gå, men det skulle inte vara värt för dem med den kostnaden.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.