ÅA-forskare bidrar till kunskapen om coronaviruset och vaccin: ”Vi tänkte att vi kan hjälpa till”
Cellbiologen Erik Niemelä hör till de forskarna som började studera coronaviruset då pandemin bröt ut.
År 2019 doktorerade Niemelä på Åbo Akademi med en avhandling i cancerforskning, men på våren 2020 fick pandemin snabbt prioritet nummer ett då man behövde mera information om det nya viruset.
— Vi tänkte att vi kan hjälpa till här, så vi satte ihop ÅA-forskargrupper ledda av professorerna John Eriksson och Mark Johnson. Vi började forska i virusets uppbyggnad med hjälp av datorsimuleringar om vilka virusfragment man kan använda i utvecklingen av ett precisionsvaccin mot covid-19, säger Niemelä.
Niemelä medverkade i en vetenskaplig studie om coronavirusets struktur i våras. I den analyserade forskningsgruppen coronavirusets struktur via datorsimulering.
Studien har ansetts vara en av de viktigaste i fältet, då den gav flera insikter både i varför kroppens immunförsvar reagerar som det gör på coronaviruset och i hur man kunde formge ett vaccin mot viruset.
Precisa vacciner vore effektivare
Bland annat hittade forskarna flera virusfragment som kunde aktivera både T-celler och antikroppsresponsen. Båda är centrala bitar av människans immunförsvar mot virus.
— Vår tanke var att man kunde utveckla ett vaccin med T-cellsaktivering, en cocktail med både det nya coronavirusets unika virusbitar och bekanta bitar av tidigare coronavirus som SARS för att få ett bredare skydd mot flera coronavirusvarianter.
Niemelä förklarar att deras forskning handlar om att hitta och rikta in vaccinet på specifika bitar, eller epitoper, av coronavirusets protein.
Vad Niemelä vet följer de vacciner som nu tagits i bruk inte den sortens inriktning som Niemelä forskat i, utan använder sig istället av ett helt protein.
Han misstänker därför att dagens coronavacciner på lång sikt, alltså om flera år, kan börja verka sämre efter att viruset muterat om och om igen. Ett vaccin byggt på den sortens precision han forskat i kunde däremot hålla i sig både längre och starkare.
Satakunta sjukvårdsdistrikt/SPTMen Niemelä är ändå positivt inställd till de första vaccinerna, och har förståelse för att man inte kan vänta på att bygga det optimala vaccinet. Det rör sig inte om att de första vaccinerna skulle vara farliga, utan snarare att de kunde göras ännu mera effektiva mot just framtida muterade varianter.
— Men det är ju en kamp mot tiden. Vi har nu över 80 miljoner som fått covid-19, och viruset muterar lite nu och då. Ju snabbare man får ut ett vaccin som minskar insjuknandet, desto bättre, för det minskar också drastiskt antalet nya mutationer. Sedan kan man börja polera vaccinet på lång sikt.
Långtidssjukdom kan bero på virusets och människans likheter
Hur kroppen reagerar på coronaviruset varierar från person till person. Vissa får inte mera än en lindrig förkylning, medan andra är sjuka i flera månader.
Niemelä berättar att en möjlig förklaring hänger ihop med virusets struktur. En studie har hittat att människokroppen och coronaviruset har 33 gemensamma, identiska proteinfragment.
En bråkdel av befolkningen har helt enkelt ett immunförsvar som har svårt att skilja på vän och fiende.
— Humanproteinerna finns i lungor och artärer. Om immunförsvaret anfaller den egna kroppen för att den misstar den för viruset så kan det förklara varför vissa blir allvarligt sjuka i just lungor och blodkärl. Därför är forskning otroligt viktigt i kampen mot pandemier både nu och i framtiden.
En annan sak som är viktig i framtiden gällande att hindra pandemier är att WHO inte skulle låta sig mutas och hotas pga. något lands egenintressen och mot vad regimen vill och inte vill erkänna. Dessutom så måste man bli mer uppmärksam och lita mer på läkare och virologer som är visselbåsare som varnar om en risk långt innan t.ex WHO gör det, särskilt när visselblåsare försvinner. Det är skandal att ingen har fått göra en oberoende undersökning på ursprunget till SARS-CoV2 och kommer knappast att få veta det heller eftersom CCP kräver gransking av WHO:s rapport när den kommer ut. Spridningen kanske började på en marknad men varifrån kom djuren, försöksdjur från närliggande laboratorie? Bara en visseblåsare som vågar sätta sitt liv på spel kan komma med sanningen.