ÅA-docent: Åländska granaten är 105 år gammal – den hittades i en hästhage i lördags
Det var i lördags kväll som 15-åriga Frida Engström hittade ett märkligt, cylinderformat föremål i en hästhage i åländska Sålis, Hammarland.
– Jag såg något rostigt. Jag trodde att det var en mjölkkanna, berättade hon då.
Men ”mjölkannan” var något alldeles annat. Nya Åland kontaktar Kenneth Gustavsson, före detta landskapsantikvarie och docent i nordisk historia vid Åbo Akademi, och berättar för honom om fyndet. När han får veta var fyndplatsen ligger blir saken enkel för honom.
– Jaha Sålis? Jomen där fanns ju under första världskriget det stora kustbatteriet Sålis batteri. De hade tre stycken 152 millimeters artilleripjäser och massor med ammunition också.
Förutom dessa jättepjäser fanns också tidvis ett antal 57 millimeters luftvärnspjäser på Sålis batteri. När Kenneth Gustavsson sedan får se en bild av Frida Engströms ”mjölkkanna” är saken klar:
– Jo, det är helt klart en rysk 152 millimeters artillerigranat från första världskriget, säger han.
Jonas Edsvik/Nya ÅlandInte avskjuten
– Det fanns tre artilleripjäser av märket Canet på Sålis batteri som använde den ammunitionen. Antagligen är den laddad, även om det också fanns likadana övningsgranater. Anslagsröret, alltså det som tänder laddningen, sitter antingen i spetsen eller inne i änden på granaten.
– Vad jag kan se så visar den bakre delen av granaten, med ringen, inga spår av att ha blivit avskjuten. Då skulle man se räfflor från kanonpipan på ringen.
Kenneth Gustavsson säger att det därför troligen inte handlar om den farligaste typen av odetonerade granater, så kallade blindgångare.
– De är extra farliga om man rör dem. Då är det ju bara mekanismen som inte riktigt har fungerat. Men även annars ska man nog akta sig. Man ska inte plocka hem och ställa sådana här saker på skåpet.
Eller slänga dem i valborgsbrasan?
– Nej absolut inte! De kan definitivt vara farliga fortfarande.
Lämnade brådstörtat
Men hur har denna krutfyllda 105-åriga relikt hamnat i en hästhage? Kenneth Gustavsson har en trolig förklaring.
– Det fanns tio ryska kustbatterier på Åland under första världskriget och mängder med ammunition. Och sedan när ryssarna gav sig iväg så var ålänningarna där och plockade grejer, så det finns ju kanonhylsor lite varstans på de åländska gårdarna.
De ryska trupperna på Åland lämnade brådstörtat sina förläggningar i början av 1918, berättar Gustavsson.
– Först kom svenskarna i februari och pacificerade områdena och tog delvis över Sålis batteri. Men sedan i början på mars kom tyskarna. Och de tog alla ryssarna tillfånga och skickade iväg dem till tyska fångläger i Baltikum.
– Efter det stod allting öppet, de lämnade alla förråden kvar. Ammunition och allt, alltihopa blev kvar.
Kanske ett barn?
Så småningom började man med hjälp av frivilliga åländska krafter bevaka området, men under mellantiden tror Kenneth Gustavsson att lokalborna passat på att ”plocka på sig en massa grejer”.
– När de byggde ut Önningebymuseet så hittade de i grunden en 152 millimeters granat. Jag var dit som liten med mina släktingar, och de hade både stora hylsor och mindre hylsor och små hylsor som de hade plockat från ett väldigt lager i Önningebyviken 1918.
– Jag tippar på att någon har tagit den här med sig men inte vågat ta hem den eller tyckt att den var för tung och lämnat den eller gömt den. Ett barn kanske.
Och sedan hittade ett annat barn granaten mer än hundra år senare.
– Det öppnar ett schakt rakt bakåt i tiden, säger Kenneth Gustavsson.
Michael Hancock/Nya Åland
LÄS OCKSÅ: En krigstida granat röjs i Hangö i dag – förbjudet att vistas i vattnet i det närliggande området
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.