Stadsstyrelsen hoppas på positiva Pargasledsbesked – gammal tomtaffär i Nagu fick nämnd och styrelse att gå emot varandra
Tjänsterna som näringslivschef och sysselsättningschef i Pargas är nu ledigförklarade och rekryteringsannonserna publiceras inom kort i Kuntarekry och stadens kanaler i sociala medier.
Sysselsättningschefens tjänst är helt ny och personen som väljs kommer att ansvara för att planera, leda, organisera och utveckla sysselsättningstjänsterna i Pargas stad och i Kimitoöns kommun.
Den nya chefen kommer att leda ett sysselsättningsteam på 6–7 personer, varav två stationeras i Kimitoöns kommun.
Ny stadga ska ros i hamn innan kommunalvalet
Jobbet med att förnya förvaltningsstadgan för förtroendemannasidan ska köras i gång med snabb tidtabell så att den uppdaterade förvaltningsstadgan står klar senast tills nästa fullmäktigeperiod inleds i juni efter valet i april nästa år.
Stadsstyrelsens ordförande Gilla Granberg (SFP) konstaterar att målsättningen är att genomföra en snabb och effektiv process med uppdateringen.
– Den huvudsakliga orsaken till det är att få det hela klart innan valet om vi, mot förmodan, skulle bestämma oss för att minska på antalet fullmäktigeledamöter.
I dagens läge består Pargas stadsfullmäktige av 35 ledamöter, antalet minskades senast inför kommunalvalet 2017 då man gick ner från dåvarande 43 ledamöter till dagens 35. Enligt kommunallagen måste en kommun med över 5 000 men färre än 20 000 invånare ha minst 27 fullmäktigeledamöter.
I arbetsgruppen som ska jobba med uppdateringen ingår samtliga fullmäktigepartiers gruppordförande med ersättare samt ekonomi- och förvaltningschef Petra Palmroos och avtalssekreterare Johanna Harmaa som gruppens sekreterare.
Gammal fastighetsaffär upprör
En fastighetsaffär från Nagu kommuns tid från hösten 2008 dök också upp i stadsstyrelsen.
Det handlade om ett område på cirka 400 kvadratmeter som Nagu kommun i oktober 2008 sålde till privata köpare som redan ägde den angränsande bostadstomten.
Området i fråga är i detaljplanen anvisat som område för närrekreation, men i samband med affären hade Nagu kommunfullmäktige godkänt att detaljplanen justeras så att den skulle tillåta ett garagebygge.
Någon sådan justering har dock aldrig gjorts under dessa nästan 16 år. Ägarna hade i maj i år vänt sig till staden och anhållit om ändring av detaljplanen, vilket bygg- och miljönämnden efter omröstning med rösterna 6–5 avfärdat i juni.
Då ärendet kom till styrelsen i måndags gick beslutet ändå tvärtom – efter omröstning med rösterna 9–2 godkände styrelsen att ändringen av detaljplanen ska genomföras i enlighet med Nagu kommuns beslut från 2008.
– Jag förstår nämndens resonemang, men samtidigt inte. Här har vi trots allt ett ikraftvarande beslut från Nagu kommuns högsta beslutande organ, om än gammalt, som nämnden gått emot, säger Granberg.
Nämndordförande: ojämlik behandling
Bygg- och miljönämndens ordförande Kurt Ekström (SFP) motsätter sig först och främst tillvägagångssättet i hur ärendet behandlades i styrelsen nu.
Att den villkorliga affären klubbades igenom i Nagufullmäktige bara månaderna innan kommunsammanslagningen anser han också att var lagstridigt, eftersom det enligt den då gällande kommunindelningslagen inte hade fått fattas då man redan i det skedet var så långt hunna med kommunsammanslagningen.
– Det handlar om likvärdig behandling gentemot markägare. Det finns flera motsvarande fall på annat håll i kommunen där fastighetsägare önskar arrendera eller köpa mark som i detaljplanen är anvisat som grönområde, till exempel för att upprätta soptak.
Om och när detaljplaneändringen kommer så långt att den ska läggas till påseende och godkännas kommer ärendet igen att landa i nämnden.
Pargasledspengar på önskelistan
Styrelsen diskuterade i måndags också Pargasleden, där man konstaterade att det skulle vara önskvärt att få finansieringsbeslut gjorda redan under hösten medan läget är gynnsamt för synergieffekter i anslutning till brobygget vid Rävsundet.
På ekonomisidan ser prognoserna ut att hålla. Staden gjorde upp en minusbudget där försäljningen av fjärrvärmeverket gör att resultatet till pappers ser bättre ut än det i verkligheten är.
Det som främst tynger är de minskade statsandelarna som hänger ihop med de investeringar Pargas gjorde i social- och hälsovården inför övergången till välfärdsområdena.
– Där tappar vi över 400 euro per invånare, en sorts straffavgift som vi naturligtvis hoppas att inte blir bestående, konstaterar Granberg.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.