Kim Lund 03.09.2024 05:00

En omfattande sjöoperation med Finland, Estland, Lettland, Litauen och Polen pågår just nu på Östersjön. Från Finland deltar Västra Finlands och Finska vikens sjöbevakningssektioner, samt flera nationella myndigheter.

Syftet är att stärka samarbetet mellan länderna och dra lärdom av varandras erfarenheter av gränsövervakning, fiskeövervakning, oljebekämpning, sjöräddning och annat som hör till gränsbevakningens/sjöbevakningens uppgifter.

Axel Ramberg är operativ chef på Västra Finlands sjöbevakningssektion. Han deltog i motsvarande operation i fjol och säger att erfarenheterna av samarbetet mellan Östersjöländerna är goda och fördelarna många.

– Vi kommer i kontakt med kollegor i andra länder och utbyter erfarenheter både under de praktiska övningarna och i den operativa verksamheten på gräsrotsnivå. Folk från olika länder kan till exempel sitta i samma projektgrupp och lära känna varandra. Efteråt är det mycket lättare att ta kontakt med någon som man känner personligen.

Kim Lund

Under operationen utför de deltagande myndigheterna varierande uppdrag. I samband med fiskeövervakningen kan sjöbevakarna i samarbete med NTM-centralernas fiskeövervakare borda ett fartyg och kolla att fångsten motsvarar den kvot som fartyget har tilldelats och att alla papper är i skick.

Ibland granskas fartygen också då tagit i land. Det är sällan man hittar något att anmärka på, säger Ramberg.

Tillsammans med tjänstemän från Traficom granskas behörighetsbreven på besättningen. När fraktsedlarna på last- eller tankfartygen granskas görs det i samarbete med tullen. Ibland är också polisen med.

Ramberg påminner att alla de uppdrag som nu ingår i samarbetsoperationen är sådana som sjöbevakningen/gränsbevakningen utför dagligen, inte bara under operationen.

Skillnaden är bara att flera aktörer från utlandet nu deltar. Men tyvärr är inte Sverige med, säger Ramberg.

– Jag vet inte varför svenskarna har uteblivit, det skulle vara bra om de också skulle delta.

Gränsbevakningsväsendet

Förutom fartyg, flygplan och helikoptrar deltar en drönare, stationerad i Estland i övningen. Drönaren som väger 34 kilo och har en vingbredd på 3,7 meter är en smidig hjälpreda i olika övervakningsuppdrag, säger Ramberg.

– Drönaren kan starta från Estland och flyga över Skärgårdshavet och vidare mot Åland och samtidigt övervaka havet och spana efter till exempel oljeutsläpp. Det är betydligt mer kostnadseffekt att flyga med en drönare än med att flygplan.

Drönaren kan vara i luften 14 timmar i ett sträck.

I kombination med de GPS-störningar som förekommer finns det alla ingredienser för en storolycka.

Axel Ramberg

Efter Rysslands anfallskrig mot Ukraina har säkerhetsläget på Östersjön skärpts och det märker också gränsbevakningen. Det rör sig flera krigsfartyg på havet och den ryska skuggflottan är en frekvent gäst, säger Ramberg.

– Det kan vara tankfartyg som är registrerade i en flaggstat som inte omfattas av de ryska sanktionerna. Det är ofta gamla fartyg som är i dåligt skick och besättningen har inte samma kunnande som vi är vana vid. I kombination med de GPS-störningar som förekommer finns det alla ingredienser för en storolycka.

Den finländska gräns- och sjöbevakningen har gott rykte i Europa. Vi får ofta besök av utländska kollegor som är intresserade av att höra hur vi byggt upp vår verksamhet, säger Ramberg.

– Finland har kommit långt vad gäller myndighetssamarbetet. Efter erfarenheterna av Estoniakatastrofen då sjöräddningssystemet utvecklades, hör vi till de ledande sjöräddningsmyndigheterna i världen. Det är många länder som vill lära sig mer om vår verksamhet.

Operationen pågår till den 30 oktober.

Kim Lund
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln