Linn Schönberg 31.08.2024 10:43

Året är 1896. 16-åriga Oskar Michelsson, som då bodde på ön Åvensor i Åbolands skärgård, bestämde sig för att segla iväg med ett segelfartyg mot sydligare breddgrader. Detta gjorde han eftersom han var äventyrslysten, men också för att han antagligen ville undgå den ryska militärtjänstgöringen.

Han seglade hela vägen till Sydafrika där han steg i land. Där träffade han en norsk kvinna, Berte Marie Aas, som han gifte sig och fick tre barn med. I Sydafrika arbetade han som byggmästare bland annat på vägbyggen.

Oskar lyckades ändå inte lämna sina åboländska rötter bakom sig helt. Hemma på grannön Norrskata fanns nämligen hans kusin Wilhelmina Michelsson, som också var hans stora ungdomskärlek. Wilhelmina hade tidigare varit gift med Oskars yngre bror, men blev änka då brodern dog år 1949.

Privat

Också Oskar hade vid den här tiden blivit en änkling. Efter 46 år i Sydafrika, och efter ett besök på Norrskata, beslöt han sig för att lämna sina barn och barnbarn och flyttade ensam till Norrskata för att kunna vara med sin stora kärlek.

Oskar och Wilhelmina levde i frid och fröjd på Norrskata, fram till en majdag år 1961 när de besökte den lilla kyrkan på ön. Samtidigt som paret var på väg hem tävlade några unga män om vem som snabbast kunde köra runt öns ringväg på den enda motorcykeln som på den tiden fanns på ön.

Oskar blev påkörd av motorcykeln vilket ledde till att han dog. Vems felet till dödsolyckan var förblev oklart, men han är nu begravd på Norrskata kyrkogård.

Ättlingar började släktforska

Oskars barn och barnbarn fortsatte att leva sina liv i Sydafrika där de växte upp. På 1980-talet bestämde ändå den största delen av hans ättlingar sig för att flytta till Australien.

Ett av Oskars barnbarnsbarn är Gail Sutherland som nu är 64 år. När Gail var 17 år gammal fick hon i samband med sina universitetsstudier en uppgift att göra ett projekt om sitt släktträd. Då berättade hennes pappa för henne om Oskar, eller ”Poppi” som han hade kallat honom, och att Oskar en gång i tiden hade rest över haven.

Gail Sutherland

Gails pappa visste ändå inte vad som slutligen hände Oskar. Den enda ledtråden var några av Oskars fotografier där Norrskata stod skrivet på baksidan. Eftersom internet inte ännu fanns åkte Gail till biblioteket för att ta reda på var Norrskata låg. Hon hittade ön och gav informationen till sina föräldrar.

År 1980 reste Gails föräldrar till Åbo där de tog bussen ut till Norrskata. På ön gick de in till ett kafé och frågade ägarna om de kände till någon med namnet Oskar Michelsson. Ägarna pratade inte engelska men gestikulerade att de visste vem han var.

De kontaktade en kvinna vid namn Margaretha Fransén, som kunde engelska och vars man råkade vara släkt till Gails pappa och Oskar.

Flera besök på Norrskata

Studieprojektet om att forska i sina rötter utvecklades för Gail till en livslång passion. Hon började aktivt forska om sina förfäder och deras historier. Hon brevväxlade länge med Margaretha och år 2018 bestämde hon sig för att besöka Norrskata för första gången för att se platsen som gömmer en del av hennes ursprung.

Tyvärr kunde hon inte träffa Margaretha eftersom hon nyligen hade gått bort.

Sedan dess har Gail besökt Norrskata med samma syfte två gånger till. Den tredje gången är i skrivande stund, och hon har nu tillbringat flera veckor på ön för att ha mer tid på sig att forska.

– Första gången jag kom hit fick jag så mycket ny information så jag var tvungen att komma tillbaka. Under det här besöket har jag fått se huset där Oskar och Wilhelmina bodde, träffa många släktingar och nya människor som känner till Oskar och så har jag besökt flera förfäders gravar, säger hon.

Sixten Westerby

Hon har även besökt Norge för att få veta mer om Marie, alltså sin farmors mamma. Där har hon ändå inte lyckats få fram lika mycket information som på Norrskata, men hon tänker fortsätta forska om henne.

– Det här är en helt annan värld än där jag är ifrån. Den här delen av min släkthistoria har gett mig en känsla av att jag hör hemma i Finland och svaren har fått mig att känna mig mer hel som person. Jag är stolt över att jag har starka kopplingar till Norden.

Den här delen av min släkthistoria har gett mig en känsla av att jag hör hemma i Finland och svaren har fått mig att känna mig mer hel som person.

Gail Sutherland

Fotograf och lantbrukare

Under sina besök på Norrskata har Gail fått lära sig mycket om hur Oskar var som person. Bland annat älskade Oskar att fotografera så Gail har fått se bilder som han har tagit. Han fotograferade ofta personer som bodde på ön.

Bilderna är märkta med en stämpel på baksidan där det står Oskars namn, så chansen är stor att andra Norrskatabor också har någon av Oskars bilder utan att de vet om det.

Dessutom var Oskar lantbrukare och Wilhelmina drev en liten butik i huset de bodde i. Gail har inte kunnat gå in i huset och se hur det ser ut, men hon har sett det utifrån. I dag är det en sommarstuga, men den ser ut att vara i bra skick, säger hon.

På grund av sin historia kallades Oskar ofta för ”Afrika” då han bodde på Norrskata.

Kaisa-Leena Paltta

Kommer tillbaka i framtiden

Även om Gail redan har lärt sig mycket om sina förfäder finns det fortfarande mycket mer att utforska.

– Jag kommer definitivt att fortsätta komma tillbaka till Norrskata. Jag lär mig nya saker varje gång. Överlag är Norrskata en så vacker ö med så mycket historia, och de gamla husen gömmer så många berättelser.

I framtiden vill hon gärna skriva en bok om Oskars äventyr och släktens historia. Om det blir en roman eller en mer faktabaserad bok återstår att se. Hon tycker att fler borde ägna sig åt släktforskning och utforska var de kommer ifrån.

– Jag tror inte att dagens ungdomar vet tillräckligt om varifrån de kommer, och jag tycker att det är viktigt att man gör det. Att jag fick lära mig om mitt ursprung fyllde ett hål i mitt liv.

Gail och hennes man Terry bor fortfarande i Australien, men nu också i London då deras son är bosatt där. Trots allt känner Gail sig som en sydafrikan, säger hon.

Artikeln bygger också på anteckningar av Gail Sutherlands avlägsna släkting Sixten Westerby.

Linn Schönberg
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln