Kimitoön står beredd för allt stramare år – ekonomichef: ”Vi ska inte spara, men vi ska fatta smarta beslut”

”Kimitoön har ett gott ekonomiskt år framför sig – men efter det går det utför” rubricerade ÅU i fjol då fullmäktige godkänt budgeten för innevarade år.
– Ja, det här gäller nog för år 2024, säger Kimitoöns ekonomi- och personalchef Daniela Sundberg.
Enligt henne ser kommunen ut att landa ungefär en miljon på plus i år och det ekonomiska året följer långt budgeten.
Budgetarbetet för 2025 har startat och kommunstyrelsen fastställde i måndags budgetramen. Enligt den gör kommunen ett överskott på närmare 900 000 euro. Men de därpå följande åren växer minuset, jämfört med den ekonomiplan för åren som nu är aktuell.
Många faktorer spelar in.
– Hyresintäkterna från Varha blir allt mindre, säger Sundberg.
Hon syftar bland annat på den senaste nyheten om Varhas korrigerade fastighetshyra, som på årsnivå sänker kommunens hyresintäkter med 130 000 euro.
– Samtidigt ska vi upprätthålla fastigheterna.

2023, 2024 och 2025 har Varha förbundit sig att hyra vårdfastigheterna (för Kimitoöns del: Hannahemmet, Silverbacken och hälsostationen i Kimito). År 2026 var från början ett optionsår men Varha har redan meddelat att optionen inte tas i bruk.
Högre löner och flera reformer att vänta
Andra orosmoment för Kimitoön är stundande förnyelse av statsandelssystemet 2026, som motiveras med kommunernas vardag efter social- och hälsovårdsreformen.
– Vi är beredda på att statsandelarna minskar. För 2025 har vi beräknat 9,3 miljoner i statsandelar, men uppskattat 8,5 miljoner för 2026, säger Sundberg.

Också löneutvecklingen inom den offentliga sektorn räknar Kimitoön att kan bli kostsam. Kollektivavtalsförhandlingar pågår.
Det här samtidigt som en förnyelse av skärgårdstillägget är aktuell.
Vidare medför reformen av arbets- och näringstjänsterna nya uppgifter och ansvar till kommunerna då sysselsättningsverksamheten från ingången av år 2025 överförs till kommunerna.
Inte bara lagstadgade uppgifter
Sundberg nämner bland utmaningarna att förutom den lagstadgade verksamheten för invånare finns på Kimitoön behov av service för de många besökarna och turisterna, även om de förstås inte betalar skatt till Kimitoön.
Det handlar om bland annat uteområden, vägar, torg och bryggor som måste hållas i skick, även om man inte får några statsandelar för det.
Bra utgångsläge
Situationen för Kimitoön är ändå långt ifrån dålig. Sundberg poängterar att kommunen har starka ekonomiska år bakom sig och bedömer att utgångsläget är bra.
Det ackumulerade överskottet väntas stiga ytterligare från cirka 22 miljoner i bokslutet 2023. Lånebördan beräknat per invånare är cirka 1 400 euro, vilket är långt under landets medeltal. Det finns plats för investeringar.
– Vi ska inte spara, men vi ska fatta smarta beslut. Liksom de förtroendevalda i kommunstyrelsen konstaterade så har vi tiden på vår sida. Vi kan göra smarta lösningar genom en hälsosam eftertänksamhet. De förtroendevalda har bra insikt i ekonomin, säger Sundberg.
Tidigare har man sagt att Kimitoön måste krympa kostymen. Är det fortfarande aktuellt?
– Ja och nej. Var är det vettigast att göra? Var kan man göra det? frågar sig Sundberg.
Hon säger att det kan finnas plats att tänka om till exempel med rekryteringar genom att samarbeta mera inom kommunen.
– Vi är små och smidiga, så möjligheterna finns.
Även om det inte ännu finns separata beslut om hur och ifall skolnätverket ska krympas fungerar utvecklingsplanen för den grundläggande utbildningen nu som ett ledverktyg i planeringen.
Så här går arbetet vidare
Kommunens avdelningar har nu inlett jobbet med budgetförslaget, utgående från den ram styrelsen fastställt.
Efter det väntar nämndernas budgetbehandling och ett fullmäktigeseminarium, innan styrelse och sedan fullmäktige (11 november) fattar beslut.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.