Förflytta dig till innehållet

Lerfiguren från årets utgrävning i Geta på Åland kan innehålla DNA

Jan Fast
en hand håller i ett lerföremål
Spännande fynd som innehåller en bit kåda.

Den lerfigur från stenåldern som arkeologerna hittade i Geta i somras kan innehålla DNA.

DNA:et kan vara bevarat i en klump med kåda som påträffats inuti lerfiguren, kåda som någon för 5 000 år sedan kan ha tuggat på som tuggummi.

– Om det finns DNA kan vi få reda på en del av en stenåldersålännings genetiska arv, säger arkeologen Jan Fast.

en man i glasögon står framför en utgrävningsplatsArkiv/Stefan Öhberg
Arkeologen Jan Fast på en kurs i arkeologiska utgrävningar förra sommaren.

Det var Anna Hyppönen, objektskonservator på Finands nationalmuseums naturvårdsenhet, som noterade kådan när hon inledde arbetet med att rengöra och bevara lerfiguren, som hittades den 29 juli i år.

Arkeologen Jan Fast, som lett utgrävningarna på stenåldersboplatsen i Geta sedan de inleddes för fyra år sedan, säger att det är ett mycket spännande fynd.

– Metodiken finns för att utvinna DNA från stenåldern, men vi vet inte om kådan har bränts i elden tillsammans med lerfiguren eller inte. Om inte så finns det chans att hitta DNA, säger han.

Han har diskuterat med Jenni Lucenius, antikvarie i arkeologi på landskapets kulturbyrå.

– Vi tror att det kan handla om tuggkåda som har använts för att reparera figuren, att man använt den som lim helt enkelt. I så fall kan det vara så att kådan inte brändes i elden, och då kan den eventuellt innehålla DNA, som kanske kan berätta något om en stenåldersålännings genetiska arv: hudfärg och ögonfärg, till exempel.

Datering med C14

I Sverige finns jämförelsematerial från samma tid – den gropkeramiska – men inte i Finland.

Fast berättar att kådan i sin tur visat sig innehålla kolpartiklar.

– Det borde vara tillräckligt med organiskt material för en C14-datering, så att vi kan få en väldigt exakt datering av lerfiguren. Det blir i så fall den första dateringen av en lerfigur från gropkeramisk tid. Vi hoppas få resultatet före jul.

Han berättar vidare att konservatorn hittat tre små hål eller gropar i huvudet på lerfiguren.

– Hon tror att den kan ha burit någon form av huvudbonad, att man till exempel kan ha stuckit fjädrar i hålen.

DNA-tekniken utvecklas enligt Jan Fast i rasande fart, och han förutspår att framtidens analyser kan ge mycket mer kunskap än de som görs i dag.

– Man kan till och med få DNA ur jorden på stenåldersboplatser. Det här är vår gåva till framtida arkeologer.

Susanna Skogberg

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter