Tjugo blivande läkare i Åbo visar hur pakkoruotsi blir riemuruotsi
Vården är i kris. Följaktligen har också vården på svenska försämrats på grund av bristen på personal och pengar. Nya initiativ behövs för att garantera en kvalitativ vård på svenska i fortsättningen och i förlängningen en fungerande tvåspråkighet.
Den svenskbetonade läkar- och tandläkarutbildningen vid Åbo universitet tjänar som exempel på att goda råd inte nödvändigtvis behöver vara oöverkomligt dyra. En livskraftig tvåspråkighet kräver framför allt rätt attityd och innovativa grepp.
Utbildningen, som är ett samarbete över språk-, universitets- och fakultetsgränser, startade för ett år sedan vid medicinska fakulteten vid Åbo universitet i samarbete med Åbo Akademi, och den finansieras av Stiftelsen Eschnerska Frilasarettet.
Pilotprojektet får gott betyg av de sjutton läkarstuderande och tre tandläkarstuderande som nu klarat av sitt första studieår. “Om man har tänkt jobba i Åboregionen eller skärgården som läkare är det viktigt att kunna svenska”, säger en av dem i ÅU (28.6).
Syftet med pilotprojektet är att stärka både vardagssvenskan och facksvenskan hos läkarstudenterna som alla har finska som modersmål.
Möjlighet till föreläsningar, diskussionsträffar och prekliniska kurser på svenska vid Åbo Akademi, en egen ÅA-mentor och praktik i Vasa eller på Åland ingår i instrumentlådan.
Svenskbetonad utbildning är inte detsamma som en tvåspråkig utbildning i stil med den vid Helsingfors universitet, men som färdiga läkare och tandläkare ska Åbostudenterna känna sig trygga att arbeta i svensk- eller tvåspråkiga kommuner och kunna ta emot patienter på båda språken.
Läkarlinjen i Åbo tjänar också som ett exempel på ett tvärvetenskapligt samarbete mellan olika universitet, något som gott kunde odlas ännu mer när pengarna tryter också inom universitetsvärlden. Vem tar lyra på modellen?
Lagstiftningen garanterar oss service på vårt modersmål inom den offentliga sektorn. Men i praktiken fungerar den svenska servicen inte, eftersom det inte finns ett tillräckligt stort underlag i Svenskfinlands 290 000 personer för att kunna tillmötesgå språkkraven inom alla sektorer.
I stället borde vi se till att åtminstone de mest grundläggande funktionerna i vårt samhälle fungerar på svenska, som vården och rättsväsendet.
Dagens unga är fiffiga, öppna och internationellt orienterade. De förstår utmärkt väl att svenskan öppnar dörrar både i Finland och till Norden.
Vi som talar svenska i Finland borde förstå att det bästa sättet att garantera våra språkliga rättigheter är att de med ett annat modersmål inser att det finns en fördel i att kunna svenska – och att de erbjuds möjligheter att lära sig.
Tvåspråkighet kan visserligen innebära enspråkiga lösningar, men framför allt i södra Finland innebär en tvåspråkig verklighet oftast att finskan och svenskan blandas ihop till en vardaglig cocktail.
Många växlar mer eller mindre obehindrat mellan språken beroende på situationen och människorna vi möter.
Läkarstuderandena i Åbo visar att pakkoruotsi kan bli riemuruotsi. På det här sättet blir svenskan i Finland både större och starkare.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.