”Klimatet kräver nya odlingssätt” – försök och misstag hör till testodlingar i Brusaby
Om du kört förbi Axxell Brusabys åkrar vid Bjärnåvägen strax före Kimito centrum har du kanske lagt märke till små pinnar och skyltar mitt i odlingarna.
Här pågår nämligen Finska Hushållningssällskapets (FHS) demonstrationsodlingar i samarbete med Axxells naturbruksenhet i Brusaby.
På några åkerskiften omfattande totalt ungefär tjugo hektar, indelat i olika rutor, testar man nya jordbruksmetoder och olika grödor. Här har man råd att göra misstag för att hitta fram till nya fungerande metoder.
Enligt Bjarne Westerlund, direktör vid FHS, har demoodlingarna väckt en hel del intresse, bland annat hos odlare.
– Klimatet vi har i dag kräver nya odlingssätt. Vi behöver hitta de bästa lösningarna med tanke på stödsystem, lönsamhet, arbetsinsats och miljö, säger han.
Emilia ÖrnmarkVäxtodlingsrådgivare Sara Niskanen från Pargas, huvudplaneringsansvarig för odlingarna, säger att erfarenheterna från odlingarna är viktiga för såväl FHS som för jordbrukarna och för studerande och lärare vid Axxell.
– Odlarna behöver inte själv testa och ta riskerna – det gör vi, säger Niskanen.
Emilia ÖrnmarkDemonstrationsodlingarna stöds av Stiftelsen Finlandssvenska Jordfonden.
Fältträffar ordnas på plats och vidare lär sig rådgivarna knep att dela med sig av till odlarna. Den första fältträffen tidigare i veckan var välbesökt och flera ska det bli.
FHS tar gärna emot förslag om vad man kunde testa i demoodlingarna framöver. Än är det nämligen inte spikat vad man ska testa de kommande åren, även om man har en del idéer.
Ska pågå i flera år
Projektet med demoodlingarna är flerårigt. Enligt Niskanen är det svårt att se resultat efter bara en odlingssäsong, eftersom så många olika faktorer spelar in.
I år är odlingssäsongen speciell på grund av den svåra torkan och den heta försommaren, som gjort att skadegörare trivs extra bra.
I år utförs testen på tre skiften: ett med höstvete, ett med sockerbetor och ett med vårvete och fånggrödor. På skiftet med höstvete odlades senaste säsong sockerbetor, men innan skörden såddes höstvete här. Parallellt jämför man med vanlig sådd.
– Ofta blir höstvetet sent sått där man haft sockerbetor och vid den tiden är det också lerigt på åkern. Nu testar vi om det här är möjligt och det verkar ha lyckats, säger Niskanen.
Emilia ÖrnmarkFlera olika test med sockerbetor
På sockerbetsskiftena finns dels konventionella sockerbetor, dels betor där metoden Conviso Smart används. Den går ut på att man använder frön som ska vara extra tåliga för vissa bekämpningsmedel. Egenskapen gör att odlaren inte behöver spruta lika många gånger.
– På bägge skiften har vi en nollruta, som vi inte sprutat alls, säger Niskanen.
Här syns frodiga ogräs på långt håll.
Emilia ÖrnmarkUtöver det här testar sockerbetsförädlaren KWS olika sockerbetssorter i demoodlingarna.
Oljerättikan lockar skadegörare
Mellan skiftena löper en några meter bred kil med oljerättika.
– Oljerättikan ska locka jordloppor från sockerbetorna, säger Niskanen.
Emilia ÖrnmarkRättikans blad är rätt så angripna, men växtodlingsrådgivare Peter Fritzén, som anländer senare till intervjun, säger att det här försöket inte helt gick som tänkt.
– Betorna såddes först, rättikan sen – där blev det en miss. Tanken var att behöva bekämpa jordlopporna bara i rättikan.
Nu har jordloppan gått åt både rättikan och sockerbetorna.
För att observera vilka skadedjur här finns har man lagt upp så kallade gulfällor – gula papper med lim, där skadedjuren fastnar.
”Många vågar inte testa fånggröda”
Lite längre bort gäller demoodlingarna vårvete på några tolv meter breda remsor. Här observeras fånggrödor. Fånggrödor sås till exempel på sädesfält för att binda näringsämnen och har dessutom egenskapen att förbättra markstrukturen.
I Brusaby jämförs vårvete med och utan fånggröda i lite olika versioner, till exempel fånggröda i olika blandningar som sås tillsammans med vetet, eller först efter ogräsbekämpningen.
Jordprov kommer att jämföras mellan platserna med och utan fånggröda.
– Många vågar inte testa fånggröda, även om man från programperioden som startade 2023 får 97 euro per hektar för det, säger Niskanen.
Vad är då riskerna med fånggrödor?
– De kan ta över helt, som ogräs, eller sen inte gro alls, säger Niskanen.
Än är det för tidigt att presentera resultat. Tydligt är ändå att sockerbetorna grott väldigt ojämnt – stora fläckar syns där blasten inte vuxit till sig än.
– Grov struktur och hetta gjorde att sockerbetan torkade ända ner till fröet, säger Fritzén.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.