Här lagras sommarvärmen 2 kilometer ner i marken – för att skickas till invånarna på vintern
Helt problemfritt har det inte gått att borra de två kilometer djupa brunnarna för att lagra värme från Lounavoimas ekokraftverk i Salo.
Den första brunnen blev ”bara” 1,6 kilometer djup. Men efter det har man borrat två ytterligare brunnar som når ända ner till djupet tvåtusen meter.
Den första brunnen är i full funktion, den andra provkörs nu, och rördragningen till den tredje pågår.
Ytterligare tre brunnar ska borras innan hela systemet är klart nästa år.
Vid kraftverket bränns avfall i en jämn takt under året. Under den kalla årstiden åker värmen som alstras ut i fjärrvärmenätet.
Men hur ta tillvara all den värmeenergi som produceras då avfall bränns på sommaren?
I Salo har man alltså valt djupa energibrunnar som lösning på det problemet. Vatten värms upp av avfallsförbränningen, pumpas ner i rören i berggrunden – och sedan kan värmen som lagrats långt nere i marken användas i fjärrvärmenätet på vintern.
Jean LindénFöregångare
Det speciella med detta projekt uppges vara skalan, djupet på energibrunnarna samt att man hittat ett kostnadseffektivt sätt att genomföra borrandet.
Bolaget QHeat, som utvecklat tekniken och även skött borrandet, har visserligen borrat ännu djupare på annat håll, men då för att utvinna geotermisk värme, inte för att lagra värme från ett kraftverk som i Salo.
QHeat har nu flera patent på sin tekniska lösning.
Jean LindénJukka Heikkilä, styrelseordförande i Lounavoima och vd för ägarbolaget Sydvästra Finlands Avfallsservice, förklarar hur man valde systemet med djupa brunnar.
– All avfallsförbränning ger spillvärme på sommaren. Vi insåg att det är vettigt att ta tillvara på den, men frågan var hur. Skulle exempelvis energibrunnar med djupet 150–300 meter funka?
Åbo yrkeshögskola hjälpte till att kika på alternativen och göra beräkningar.
Det visade sig att man hade behövt en enorm mängd av så grunda brunnar. Det hade blivit ett ohållbart stort byggprojekt, säger Heikkilä.
Man kom i kontakt med QHeat och fick ett nödvändigt energistöd från arbets- och miljöministeriet. Nu är anläggningen med sina mycket djupare brunnar redan igång.
Jean LindénNär alla brunnar är klara, och berggrunden hunnit värmas upp mer, är tanken att det underjordiska lagret ska leverera 8–14 gigawatt fjärrvärme per år. Mer konkret: en mängd som motsvarar det årliga värmebehovet för upp till 700 egnahemshus.
Petri Onikki, vd för Lounavoima och Salon Kaukolämpö, säger att ett av målen är att Salo under köldtoppar i framtiden inte ska tvingas sparka i gång ett kraftverk som drivs med exempelvis fossila bränslen.
– Den här lagrade fjärrvärmen kan tas i bruk snabbt då det behövs, minst lika snabbt som olja eller gas, säger han.
Jean LindénMiljö- och klimatminister Kai Mykkänen är på plats när anläggningen visas upp på tisdagen.
Han säger att utsläppen från vår industri och energiproduktion minskat mycket. Elproduktionen är så gott som fossilfri och även värmeproduktionen är på väg dit i rasande fart.
Men då är det viktigt att kunna lagra värmen, som här i Salo.
– Alla våra energibolag måste fundera på hur de lagrar överskottet. Salo är en föregångare. Det handlar inte bara om de hundratals hus i trakten som man kan värma med den lagrade värmen, utan om möjligheten att på vintrarna helt kunna skippa sådan reservkraft som ger ökade utsläpp.
Mykkänen hoppas att lösningen i Salo kan exporteras utomland, framförallt till övriga Norden.
Samtidigt konstaterar han att branschen hela tiden rör på sig, bland annat med vätgaslösningar.
– Kanske vi träffas här om tio år med anledning av ett projekt där man använder väte och koldioxid för att skapa elektrobränslen, visionerar han.
Jean LindénEkokraftverket i Salo producerar det mesta av stadens fjärrvärmebehov.
Innan det invigdes 2021 producerades en betydande del av fjärrvärmen med torv och även en del stenkol. Verket har klart minskat utsläppen.
Energilagret
- Totalkostnaden: 9,3 miljoner euro.
- Av den summan står lokala fjärrvärmebolaget Salon Kaukolämpö för 4,5 miljoner, energibolaget Lounavoima för 1,8 miljoner och det statliga energistödet för 3,0 miljoner euro.
- Lounavoima ägs i sin tur av Salon Kaukolämpö och Sydvästra Finlands Avfallsservice (med 18 ägarkommuner).
- Bolaget QHeat har utvecklat den tekniska lösningen och skött borrandet, Geomachine står för borrutrustningen som finslipats för projektet, medan Calefa levererat värmepumpssystemet. Alla bolagen är inhemska.
- Energilagret, och hela ekokraftverket, finns på området i Lounapuisto några kilometer öster om Salo centrum.
Uppdaterad 3.7 kl 8.00 med några tillägg och 9.45 med några mindre ändringar.
Nu är zinken het i Aurajokis toppmoderna anläggning i Lundo – svenska kunder berömmer företaget
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.