Maja Meurman 28.06.2024 04:00

På den svenskbetonade läkarutbildningslinjen vid Åbo universitet ska de studerande inte enbart lära sig den svenskspråkiga läkarvokabulären, utan också bekanta sig med dialekter, seder och bruk och kultur.

Detta för att de som utexaminerade läkare bekvämt ska kunna ta emot svenskspråkiga patienter.

– Tänk dig om en helt finskspråkig Åbobo skickas till Jeppis, det blir ju ingenting utan kunskaper i vardagsspråk och förståelse av dialekter, konstaterar assisterande professor Janek Frantzén som ansvarar för den nu ettåriga utbildningen vid Åbo universitet.

Övar på kafferumssnack

Under utbildningen fokuserar man därför på mycket annat än att bara lära ut de svenska medicinska termerna. Det svenskspråkiga fokuset ska löpa på under hela den fem- eller sexåriga utbildningen för tandläkare och läkare.

– Vi jobbar mycket på att träna på vardagssnacket, bland annat genom att ordna professorsluncher där vi talar svenska. Därtill har de studerande tillsammans med mentorer från Åbo Akademi fått chansen att gå på svenskspråkiga sitsar, spelkvällar och en musikal vid ÅST. Målet är att täcka hela spektret.

Också rikssvenskt material

Den medicinska svenskan lär de studerande sig genom att delta i vissa kurser vid Åbo Akademi, som samarbetar med Åbo universitet kring utbildningslinjen. Därtill får de tillgång till rikssvenska resurser i form av en läkardatabas samt material som ljudböcker och filmer.

Eftersom att kurserna går i olik takt vid universiteten har kurserna skräddarsytts för deltagarna så att de får lära sig det mest väsentliga utan att göra de redan tunga studierna oöverkomliga.

– Vår avsikt är att programmet ska ge mer än det tar. Svenskan kommer in i rätt små doser och vi jobbar mycket med att få in språket i vardagen, berättar Frantzén.

Maja Meurman

Varierande sätt att få in svenskan

Malin Åkerfelt, universitetslektor vid Åbo Akademi, ansvarar för utbildningen från ÅA:s sida.

– Att kurserna varit gemensamma för läkarstuderandena och studerande vid ÅA har varit väldigt lyckat, eftersom de svenskspråkiga studerandena finns där för att hjälpa och stödja, berättar hon.

Utöver de svenskspråkiga kurserna som gås tillsammans med ÅA:s studerande ordnas så kallade ”journal clubs”, där de studerande ska öva sig på att läsa och presentera vetenskapliga artiklar på svenska.

Praktik i Vasa och på Åland

Därtill kommer de studerande att få öva sig på språket genom patientsimulationer och praktikperioder i Vasa och på Åland.

– Att vara nyutexaminerad läkare är redan jättestressigt och krävande på många sätt. Vi försöker att ta bort ett stressmoment genom att se till att de är bekväma med att ge vård på svenska.

Frantzén poängterar att det som en läkare säger till en patient är en juridisk handling, till skillnad från andra servicesituationer.

– Då en läkare öppnar sin mun på ett främmande språk kan det faktiskt ha juridiska konsekvenser. Man behöver tänka efter väldigt noga för att inte säga fel.

Överraskande stort intresse

I fjol sökte 42 nyantagna läkarstuderande till den svenskbetonade utbildningen, som antar 20 studerande. Det överträffade alla förväntningar hos Frantzén och Åkerfelt.

– Vi hade ju inget att bygga på, utan fick skapa allt från grunden. Att ändå så många sökte visar att det verkligen funnits beställning och intresse för ett program som detta, säger Frantzén.

De studerande antogs till linjen på basis av deras existerande kunskaper i svenska samt motivation.

En betydande förstärkning

Helsingfors universitet utbildar årligen trettio läkare på svenska, vilket innebär att den tvåspråkiga läkarkåren i Finland får en betydande förstärkning i och med den nya satsningen.

– Det verkar som att allt fler förstår hur viktigt det är med goda kunskaper i svenska hos läkare. Också vid ÅUCS har man under de senaste åren gjort en större insats för tvåspråkigheten.

Utbildningslinjen är ett femårigt pilotprojekt som Åkerfelt och Frantzén hoppas blir permanent i framtiden.

Stiftelsen Eschnerska Frilasarettet har stött projektet med 650 000 euro och målsättningen är att täcka behovet av svensktalande läkare och tandläkare i Egentliga Finland samt längs västkusten och på Åland.

I augusti öppnar ansökan igen till den svenskbetonade utbildningslinjen för de nyantagna läkarstuderandena.

Läkarstuderande förstår innebörden av att kunna svenska

Åboborna Pyry Iirola och Isabel Wang har ett av sex år av läkarstudier bakom sig. De är två av de första tjugo som inlett sina studier vid den svenskbetonade utbildningslinjen.

Båda två sökte sig till den svenskbetonade linjen för att upprätthålla och utveckla sina kunskaper i svenska efter gymnasiet.

– Om man har tänkt jobba i Åboregionen eller skärgården som läkare är det viktigt att kunna svenska. Dessutom är det skillnad på svenska och läkarsvenska, säger Iirola.

Varit på praktik i Mariehamn

Gruppen genomförde under våren sin första praktikperiod i Mariehamn.

– Det var jättefint att få se hur det är att jobba som läkare och att använda det som vi lärt oss i studierna. Dessutom var det ett par jättebra dagar för språket, när jag kom hem märkte jag att jag drömde på svenska, berättar Wang.

– Jag blev motiverad av att förstå att jag faktiskt kan ganska bra svenska bara jag vågar tala. Fast jag inte alltid hittar orden blir jag förstådd och uppmuntrad, instämmer Iirola.

Muntliga delen svår att utveckla tidigare

Båda två läste svenska på A-nivå i gymnasiet och Iirola gick dessutom språkbad i grundskolan, men de upplever att den muntliga delen av svenskan tidigare varit utmanande att utveckla.

– Att bli tvingad att använda språket hjälper definitivt. Jag har fått mycket självförtroende under årets gång, säger Iirola.

Wang tillägger att utbildningslinjen är bra i och med att man lär sig språket genom att tala med andra i stället för att enbart plugga ordlistor.

– Det är mycket roligare så.

Maja Meurman

Maja Meurman
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln