Smärtsam metamorfos väntar Pargas och andra kommuner
Om det är tuffa sparkrav inom välfärdsområdet i Egentliga Finland så gäller detsamma för många kommuner. Självklart, eftersom det ena hänger ihop med det andra.
Det kommer att bli smärtsamma samarbetsförhandlingar i ett flertal kommuner, för dessvärre var det kommunerna som drog det kortaste strået när den stora social- och hälsovårdsreformen genomfördes.
I och med reformen lyftes ansvaret för vården och räddningsväsendet in i större välfärdsområden och gled allt längre från kommuninvånarna.
Nu håller vi på att säga hejdå till en betydande del av vår viktiga närdemokrati som alla partier traditionellt sett har slagit vakt om, och det känns oroväckande.
Inget under att många kommuner känner sig stympade och vilsna. Deras status och tyngd har minskat avsevärt. Vilken funktion ska de ha i framtiden? Ekonomin har försämrats kännbart, bland annat på grund av minskade statsandelar.
Regeringen kommer sannolikt att driva på ytterligare skattehöjningar, vilket gör det ännu svårare att höja kommunalskatten. Någonstans kommer gränsen mot. Den organisationsmodell som fungerat i hundra år är inte heller ändamålsenlig.
Så vad tänker kommunerna göra? Hur ska de kommunala uppgifter som återstår, till exempel utbildningen, finansieras och hur ska kommunens service koordineras?
En relevant fråga är också om kommunen är en tillräckligt attraktiv arbetsplats för att locka tillräckligt kompetenta anställda för att verkställa den metamorfos som behövs? För klart är att kommunerna måste uppfinna sig på nytt.
Pargas är bara ett exempel på den omställning som kommunerna blir tvungna att genomföra. I måndags avrundade Pargas stad sina samarbetsförhandlingar, i tisdags behandlade stadsstyrelsen ärendet, den 10 juni ska förvaltningsstadgan godkännas av fullmäktige och den 17 juni tar stadsstyrelsen slutgiltigt ställning till en ny organisation.
Åtta ledande chefstjänster ska enligt förslaget antingen dras in eller ändras, både av sparskäl men också för att staden vill platta till organisationen. Samtidigt inrättas sex nya chefstjänster som ska leda nya avdelningar.
Enligt stadsdirektör Tom Simola sparar Pargas stad 250 000 till 300 000 euro genom organisationsförändringen.
Men det här är bara början och räcker inte långt med tanke på att Pargas sparkrav för de två kommande åren är 2,5 miljoner euro.
Balanseringsprogrammet som sträcker sig till 2027 innebär att Pargas kommer att behöva stansa nya hål i svångremmen, så slimmat blir det.
Stadens förvaltning och fokus måste alltså ändra eftersom stora strukturella samhällsreformer har genomförts, men trycket kan inte komma enbart utifrån: Framför allt måste Pargas, som kranskommun till växande Åbo, försöka locka större inflyttning och skapa tillväxt om staden vill se en livskraftig framtid.
Det behövs fler bostäder och färre tomma fastigheter, en genomgång av skolnätet, mer företagsamhet, goda förbindelser och satsningar på både fast bosättning och turism i skärgården.
Pargas och många andra kommuner måste byta ut osthyveln mot vassare verktyg och modigare visioner.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.