Kamp mot torkan för jordbrukare i Nivelax – till soliga Kimitoön hittar regnmolnen sällan
Henrik Hagman sätter sig på huk på sin vårsådda åker vid Västanfjärdsvägen. Han inspekterar de små gröna stråna som kämpar för sin existens på den till synes torra åkern.
– Här kan man se att jordlopporna varit framme, nästan på vartenda strå, säger han.
Emilia ÖrnmarkVårsådden har han överstökad för ett par veckor sedan. Eftersom han satsar på många olika grödor och strategier sådde han dock inte mer än 20 av sina odlingar på totalt 90 hektar nu på våren.
I Kimitoömått mätt är det här en mellanstor gård.
Hagman visar på de små bruna fläckarna på stråna. Det är tid att spruta, både för ogräs och för skadegörare. Angreppet av skadedjur stressar växterna, som då blir ännu mer känsliga för torka.
Emilia ÖrnmarkTorkan har pinat jordbruken i flera år
Just torkan är en stor utmaning som jordbrukarna levt med i några år.
– Kimitoön är en sådan plats att ön klyver regnmolnen. Speciellt de södra och mellersta delarna når regnen inte. Under en period på två till tre veckor kan norra delarna få 200 millimeter regn, medan vi får 20 millimeter. Men då det regnar för mycket på andra platser kan det vara bra här.
Regn utlovas på lördag, men Hagman vet av erfarenhet att det löftet troligtvis backas. Lyckligtvis var vintern snörik och våren blöt och rätt sval, så det finns fortfarande fukt i jorden och vårbruket har fått en bra start.
För fem år sedan då Hagman tog över släktgården i Nivelax var det ett bra år med bra nederbörd.
– Men då var i stället priserna dåliga. Och då det är torka går marknaden upp, konstaterar Hagman med en suck.
Han anser att det borde finnas lönsamhet i jordbruket även sådana säsonger som skörden är god. Speciellt i dessa oroliga tider ser han gärna att man skulle ta bättre vara på skörden och sporra jordbrukarna.
I det torra klimat som råder säger Hagman att man inte klarar ekonomin med enbart konventionell odling.
– Jag har skog som jag lappar med. Men det är ju synd att det måste vara så.
Emilia ÖrnmarkTvå grödor samtidigt
På åkern där vi står har Hagman sått korn och höfrö samtidigt. Det här är en allt vanligare teknik inom jordbruk, som sparar tid och bränsle. Kornet skördas i år, gräsvallen nästa säsong. Den används dels som hästfoder, dels som halm i den stora halmpannan på gården som ger värme till bland annat Västanfjärds skola.
Övriga grödor på gården är hö, ärter, höstvete, höstraps och sockerbetor.
– Höstvetet ser bra ut! Ändå smälte snön i februari och ett stort islock bildades på åkern, som man kunde åka skridsko på. Med tanke på det har ändå den största delen klarat sig bra.
Men för rapsen som täcker 14 hektar ser det sämre ut. Hagman bedömer att den inte når upp till mer än en tredjedel av sin kapacitet. Just här kring Nivelax finns nämligen stora mängder älg, som förorsakar skada på såväl åkrar som skogen. Som mest har Hagman sett 17 älgar samtidigt på sin åker.
– Rapsen är en envis planta som brukar kunna ge rotskott. Men nu märker jag att det nog ändå ser glest ut. Vi borde ju producera mera raps, till exempel för matolja.
Rapsen är enligt Hagman dessutom ett bra tillskott i en fungerande växtföljd.
En bra växtföljd är A och O
– Att tänka på växtföljden är dagens grej. Med en fungerande växtföljd kan man använda mindre gödsel och växtskyddsmedel och spara både pengar och natur.
På den här gården är en växtföljd skapad med eftertanke A och O.
I korthet går det ut på att variera grödorna från år till år på åkrarna. Till exempel tillför odling av ärter jorden kväve, som sedan lagras i jorden för nästa säsong och nästa gröda. På motsvarande sätt innehåller vall bland annat klöver som är kvävefixerande. Åkerjordens struktur förbättras också.
– Det tar tid att få till en bra växtföljd. Tre till fyra år dröjer det innan det syns.
Emilia ÖrnmarkBevattning av konventionella grödor kan vara framtiden
Nästa steg mot ett hållbarare jordbruk som Hagman har i tankarna är bevattning. Han siktar på att i framtiden kunna ta till vara det vatten som finns om hösten och tidigt på våren till exempel i åar och genom att anlägga brunnar och dammar.
– Fyrtio till femtio hektar av mina åkrar finns nära vatten. Jag borde skaffa en bevattningskanon.
Att vattna konventionella grödor är enligt Hagman inte ännu så vanligt i Finland. Han tänker sig att solkraft kunde utnyttjas för att driva bevattningen.
I september ska tröskan fram
I september räknar Hagman med att det är fullt upp med skördandet. Eftersom vårbruket blev en till två veckor senare än i fjol blir följaktligen tröskningen också det.
Men före det bjuder juli månad på höarbete. Och i oktober är det dags att ta upp sockerbetorna. Med flera olika grödor fördelar sig jobbet på gården jämnare.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.