Aleksanteri Kivimäki döms till drygt 6 års fängelse för Vastaamointrånget
Västra Nylands tingsrätt dömt Aleksanteri Kivimäki till 6 år och 3 månaders fängelse i det så kallade Vastaamofallet. Kivimäki dömdes för grovt dataintrång, försök till grov utpressning, 9 231 fall av grovt spridande av information som kränker privatlivet, 20 745 fall av försök till grov utpressning och 20 fall av grov utpressning. Inget av åtalen förkastades.
Det var i november 2018 som Kivimäki bröt sig in i psykoterapicentret Vastaamos informationssystem och kopierade företagets patientdatabas. De känsliga uppgifterna därifrån använde han sedan mot Vastaamo i utpressningssyfte hösten 2020. En del av materialet spreds också på nätet.
Skrev i forum
Tingsrätten konstaterade att inget av de bevis som lagts fram i målet i sig visade att Kivimäki hade gjort sig skyldig till de brott som beskrivs i åtalet. Å andra sidan uteslöt inte heller något bevis Kivimäkis skuld. Det gällde därför att bedöma bevisningen som en helhet. Där ansåg tingsrätten att brotten hade begåtts på en server som det hade utretts att Kivimäki hade använt i större utsträckning än han hade medgett. Det hade också utretts att Kivimäki hade använt en krypteringsnyckel och en IP-adress som han bestridit under rättegången.
Man kunde också konstatera ett samband mellan servrar som användes i brottet och ett företag där Kivimäki var delägare. Brotten som hade begåtts och företagets affärsidé påminde till stora delar om varandra.
Kivimäkis skuld stöddes också av att Kivimäki under sin signatur hade publicerat meddelanden om dataintrånget i Vastaamo och om utpressningen på diskussionsforumet Ylilauta vid tiderna för brotten och utpressningen.
Förlikning lindrade
Åklagarna hade yrkat att Kivimäki skulle dömas till det maximala fängelsestraffet på 7 år. Tingsrätten ansåg att fängelsestraffets längd med beaktande av gärningarnas allvar, tillvägagångssättet och Kivimäkis mycket likgiltiga förhållningssätt skulle vara cirka 6 år och 7 månader. När tingsrätten mätte straffet beaktade den dock som lindringsgrund att Kivimäki genom hade börjat avtala om förlikning med tusentals målsägande som framställt ersättningsanspråk. Däremot godkände tingsrätten inte Kivimäkis yrkande om att också den mediepublicitet som målet fått borde lindra straffet.
Tingsrätten beslutade att Kivimäki fortfarande ska hållas häktad.
Exceptionellt på flera sätt
Brottshelheten var exceptionell. Sett till antalet parter i målet var detta det största fallet i Finlands historia. Fallet har väckt stor uppmärksamhet. Handläggningen av målet krävde särskilda åtgärder av tingsrätten bland annat för att skydda målsägandenas identitet. Huvudförhandlingen inleddes i november 2023 och avslutades i mars 2024.
Hittills har över 5 000 drabbade personer kommit med ersättningsanspråk. Dessa kommer att behandlas i separata rättegångar.
Domen har inte vunnit laga kraft.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.