Flyttade från Åbo på grund av hot – med rötter i Åbo och Israel hoppas Eric på fred i Mellanöstern

Eric Rimón med rötter i både Åbo och Israel hoppas på fred i Mellanöstern. Kriget i Gaza satte djupa spår i Rimóns liv i Åbo. Han har bott tio år i Åbo men flyttade nyligen till Danmark på grund av att han inte längre kände sig trygg som israelisk jude i staden.
Efter Hamas terrorattack mot Israel den 7 oktober förändrades mycket i Rimóns liv.
– Under de första dagarna fick jag flera meddelanden av mina arabiska vänner i Åbo där de frågade hur jag mår. Men senare började jag få en hel del hot, också av några vänner.
Hemstaden blev en alltmer osäker plats för Rimón. Utvecklingen gjorde att han till slut bestämde sig för att flytta till Danmark.
– Jag gjorde flera polisanmälningar. En av mina tidigare vänner spred min personliga information på sociala medier och sade att jag stöder terrorism mot palestinier. Det blev obehagligt.
Rimón hade redan tidigare byggt upp ett kontaktnät i Danmark och bestämde sig för att flytta dit och starta upp ett företag.
– Åbo är min hemstad och jag älskar staden, men vad gör man om man inte känner sig trygg längre?
Första steget mot fred är att inte acceptera att stödja terrorism
Många av hans vänner anklagade honom för att inte bry sig om att barn dör i Gaza.
– Det är klart att jag känner med de som lider i Gaza och det är fruktansvärt när civila dör. Men jag tänker också på den israeliska gisslan som fortfarande hålls fången av Hamas. Det finns fortfarande över 133 gisslan som hålls fångar under otroligt hemska förhållanden. Kriget i Gaza kommer inte ta slut förrän de är hemma igen.
Enligt Hamaskontrollerade hälsomyndigheter i Gaza har över 30 000 människor dött i konflikten i Gaza.
Rimón hoppas på fred och säger att det första steget mot fred är att inte stödja terrorism och mord på civila.
Han blir orolig när han ser att folk jublar när civila attackeras. Efter Irans attack mot Israel den 13 april såg han hur människor, även här i Norden, jublade när civila i Israel skadades.
– Det värsta som kan hända är att man börjar fira att civila skadas eller dör. Det spelar ingen roll på vilken sida man står, om man ser mord på civila som legitimt är man inne på en farlig väg. Det här gäller alla sidor i konflikten.

Oro för eskalation mellan Israel och Iran
Natten mellan lördagen och söndagen den 13–14 april, när Iran attackerade Israel med missiler och drönare, låg han vaken hela natten.
– Jag var mycket orolig att det skulle leda till ett storskaligt krig. Jag tänkte på min familj och mina vänner i Israel och jag kollade konstant nyheterna i Israel. Alla i landet, både judar, araber, muslimer och kristna höll andan och väntade på att bli attackerade.
Just nu ser det ut som att situationen inte eskalerar. Israel svarade på attackerna fredagen den 19 april med att attackera ett mål i centrala Iran.
– Det var ett försiktigt svar från Israel och det ser inte ut att eskalera just nu. Människorna i hela regionen andas ut, åtminstone tills vidare. Ingen vinner på ett storskaligt krig.
Enligt Reuters var attacken troligtvis riktad mot en flygvapenbas nära staden Esfahan i Iran. Enligt deras källor var avsikten att undvika att eskalera situationen. Israel har inte officiellt erkänt attacken.
Rimón beskriver det som exceptionellt att Iran attackerade direkt från eget territorium. Iran har länge fört krig mot Israel genom olika organisationer som Hizbollah och Hamas, men aldrig tidigare attackerat direkt.
– Ingen vet ännu vad som kommer hända. Men det ser nu ut som att både Iran och Israel undviker en större konflikt.
Rimón lyfter också fram en positiv utveckling i Mellanöstern. Flera länder i regionen hjälpte till att motarbeta attacken. När Iran sände missiler och drönare från eget territorium mot Israel flyger de genom flera länders luftrum.
– Länder som Jordanien och Saudiarabien samarbetade med Israel, USA och Storbritannien för att skjuta ner missilerna innan de nådde sina mål. Det är nytt att se de länderna samarbeta på det sättet. Men samtidigt kan det göra att situationen eskalerar, Iran kan kanske se de länder som hjälpt Israel som fiender.

Hemtrakterna under konstant hot
Rimón växte upp i norra Israel. Under sina första arton år bodde han i de områden som i dag är under ständigt hot från terrorgruppen Hizbollah i Libanon.
– Jag har familj som bor där och det är klart att man är orolig.
Efter den 7 oktober evakuerades även alla byar, städer och kibbutzer nära gränsen till Libanon eftersom hotet från Hizbollah växte. Hans mamma, som är hemma från Åbo, lever under ständigt hot.
– Min mamma är orolig att situationen nära gränsen till Libanon ska utvecklas till en liknande situation som vid gräsen till Gaza och att de en dag blir mål för samma typ av terrorattentat som Hamas utförde den 7 oktober.
I måndags, då judarna inledde sitt påskfirande, följde Rimón med nyheter när Hizbollah sände ett trettiotal raketer mot bosättningar i norra Israel.
– Jag såg min hemkommun på listan med raketernas mål. Det här är tyvärr vanligt och det är inget som når över nyhetströskeln utanför Israel. Men det är verkligheten vi lever i där.
Ändrad 02.05.2024 kl. 15:5. Meningarna ”Han blir orolig när han ser att folk jublar när civila dör. Efter Irans attack mot Israel den 13 april såg han hur människor, även här i Norden, jublade när civila i Israel omkom.” ändrades till ”Han blir orolig när han ser att folk jublar när civila attackeras. Efter Irans attack mot Israel den 13 april såg han hur människor, även här i Norden, jublade när civila i Israel skadades.”. Och citatet ”Det värsta som kan hända är att man börjar fira att civila dör” ändrades till ”Det värsta som kan hända är att man börjar fira att civila skadas eller dör”.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.