Krister Lindberg 28.03.2024 18:09

Den förträffliga animationen ”Soul” från Pixar finns sedan en tid på Disney+. Nu satsar bolaget på biografen också. Vackert så; filmen är ovanligt vacker.

Ett konstverk som absolut bör avnjutas och begrundas i en biografsalong.

Den är skriven och regisserad av pålitliga Pete Docter, mannen bakom bland andra ”Upp”, Monsters Inc” och ”Insidan ut”.

”Soul” är en familjefilm som bara vuxna kan förstå, samtidigt ett visuellt äventyr som de yngre uppskattar, utan att behöva ta ställning till existentialismen.

En medelålders man född till jazzpianist vikarierar som lärare i musik i grundskolan. Han kan få fast anställning, vilket mamma applåderar. Men samtidigt, via en forn elev, blir han utsedd till pianist i en förstklassig jazzorkester.

I total eufori, dansande i trafiken, ramlar han ner i en gatubrunn. Medan han ligger i koma på sjukhuset kliver hans själ upp för rulltrapporna till ”Det stora efter”. Själen vill tillbaks till musikerkroppen; det stora genombrottet står ju för dörren, tillfället att infria livets mening.

Själen smiter till ”Det stora före” där nya själar förses med lidelse och personlighet. Han antas vara en stor själ från det tidigare, blir mentor för en kaxig ny själ kallad 22 som inte vill till jorden dit musikern måste ta sig om så med bluff och list.

I det stora efter och före är estetiken, färgerna och figurerna, av icke tidigare beskådat slag. Också humorn. De omaka själarna tar sig till slut till jordelivet men hamnar lite fel. Mannen hamnar i en tjock katt som börjar prata och är för lustig med musiken i blodet. Nej, det slutar inte där. Här börjar livet.

Den visuella utformningen av New York och livet är himmelskt vacker. Vi hade gärna hört mera musik typ soul; det som spelas är svängigt njutbart.

Vi besöker tre olika världar och varje vändning överraskar med finurlighet och humor. Och djupa tankar. Om livets mening. Med radikal och för själen stimulerade berättarteknik.

Krister Lindberg

Dela artikeln