Skoldiskussionen tog annan vändning i Kimito – attraktionskraft i fokus

Då det blev Kimitos tur att diskutera skolfrågan på tisdagskvällen var stämningen en annan i salen.
Det huvudsakliga temat för diskussionen visade sig bli inflyttning och Kimitoöns attraktionskraft, efter att konsultföretaget Vertikal presenterat sin utredning.
Kommundirektören kommenterade under den inledande diskussionen att det inte varit så här tyst under de tidigare mötena.
Motsvarande diskussionsmöten för allmänheten hölls i Dalsbruk och i Västanfjärd förra veckan och Rosala stod på tur i dag.
Den första frågan från publiken var dock den samma som hördes under mötet i Dalsbruk: ”Varför är det så bråttom?” Kimitoöns bildningschef Marjaana Hoikkala svarade att tidsplanen är ett förslag, men att det är flera månader tid till juni, då fullmäktige ska fatta beslut om utvecklingsplanen för den grundläggande utbildningen 2026–2031.
Beslutet ska basera sig på utredningen, på diskussionerna som nu förs i olika forum och på en förhandsbedömning av alternativen.
Världsläget kan påverka
En annan kommentar handlade om det oroliga läget i världen, både gällande krig och klimat – har man tagit det i beaktande i skolfrågan sett till eventuell inflyttning till Kimitoön? Här var svaret den konsekvensbedömning som ska göras.
Vidare på temat klimat ansågs att om man tog tag i den frågan på allvar kanske unga skulle våga sätta flera barn till världen.
Litar inte Kimitoön på sin attraktionskraft?
Efter det här gick man in på temat attraktionskraft. Liksom i Dalsbruk ställdes frågan om Kimitoön inte litar på sin attraktionskraft, alltså att det är möjligt att lyckas locka inflyttare som på sikt kan rädda skolorna.
Det fanns de som ansåg att ytterligare satsningar krävs, samt att invånare slutar upp med att svartmåla Kimitoön.
Ett förslag var att man kunde fråga inflyttare om deras motiv, men också att man tar reda på varför utflyttare väljer bort Kimitoön.
Som Kimitoöns styrkor sågs bland annat naturen, lugnet, tvåspråkigheten och att processerna för att bygga och att starta företag är jämförelsevis lätta.
Dock poängterades att den smidiga tvåspråkighet man ser exempel på inom Kimitoöns småbarnspedagogik tar slut då barnen når skolåldern.
Samarbete kan skjuta på besvärliga beslut
Lagen om grundläggande utbildning hindrar tvåspråkiga skolor, men i Vertikals utredning talar man för ökat samarbete mellan språkgrupperna gällande lokaler, stödtjänster och inom undervisning i till exempel konst- och färdighetsämnen.
I sammanfattningen av utredningen sägs att man med ett samarbete kan skjuta upp de mest påfrestande besluten med minst fem år.
Röster som höjdes gällande skolnätverket var dels att det vore ett misstag att flytta bort årskurs 7–9 för finskspråkiga från Kimitoön, dels att en liten byskola med få kamrater inte alltid är en trevlig tillvaro för elever.
Utredningens tre alternativ
Alternativ 1
- Ingenting förändras.
Alternativ 2
- Dalsbruks skola: 1–6 på svenska och 1–6 på finska.
- Skolcentret i Kimito: 7–9 svenska, 7–9 finska.
- Amosparken: 1–6 svenska och 1–6 finska.
- Västanfjärds skola fortsätter så länge det finns jobb för minst två lärare.
- Hitis-Rosala skola diskuteras separat.
Alternativ 3
- Dalsbruks skola 1–6 på svenska.
- Amosparken 1–6 på svenska.
- Skolcentret: 7–9 på svenska och 1–6 på finska.
- Västanfjärds skola och Hitis-Rosala skola stänger.
- För finskspråkiga elever avhandlas om plats i grannkommunerna för 7-9.
I alla alternativ finns möjligheter till olika variationer.
Kimitoöns elevantal minskar enligt prognos med 30 procent (från 536 till 384) fram till 2030.
Hela Vertikals utredning om Kimitoöns grundläggande utbildningen kan du läsa här.
En webbenkät om skolorna hittar du här. Den kan man svara på fram till den 2 april.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.