Pargas nya stadsdirektör vill se Sundet som ett himmelrike för båtförare och ha en plattare organisation inom staden
– Pargas har den största outnyttjade potentialen i hela Finland med sin skärgård och närheten till Åboregionen som växer. Det är en otrolig helhet. Många människor längtar ju stora delar av året till att få vistas i skärgården igen. Vilken förmån att få jobba här då.
Så svarar Pargas nya stadsdirektör Tom Simola på frågan om varför han vill bli stadsdirektör igen efter nästan sju år som vd och chefredaktör för ÅU Media. Dit kom han från posten som stadsdirektör i Raseborg.
Före det var han kommundirektör i Kimitoön och i Kimito.
Sexton år som stadsdirektör
Samhällsfrågor har alltid intresserat.
– Kommuner och städer är fascinerande komplexa helheter där många olika viljor ingår. Man får ju inte bara goda vänner genom att jobba som stadsdirektör, säger Simola, som hittills har gjort det i sammanlagt sexton år, från 2001 till början av 2017.
Vill ha en jordnära organisation
Stadsdirektören är Pargas högsta tjänsteman.
– Stadsdirektören ska koordinera de viljor som finns i staden till en helhet med smidiga processer för vettiga beslut.
Mikael HeinrichsEtt av hans mål är en jordnära och plattare organisation inom staden.
– Vi ska se över stadens organisation så att det finns logiska helheter som stöder varann. Pargas behöver en optimal organisation med tydliga lådor, så människor vet vem de ska kontakta.
Lyssna till 60 procent, tala till 50 procent
En fördel med att vara stadsdirektör är alla människor man träffar, säger han.
– En stadsdirektör ska lyssna till sextio procent och tala till femtio procent. Att vara stadsdirektör är nämligen mer än ett jobb på hundra procent. Man måste ha ett äkta intresse att utveckla staden som en helhet. Det intressanta är att kombinera samhälleliga fenomen och reformer på lokal nivå.
Reimarirondellen är mer än bara en rondellflytt
Simola tycker till exempel att den aktuella flytten av Reimarirondellen, cirkulationsplatsen mellan Skärgårdsvägen, Kyrkoesplanaden och Norrby strandväg, handlar om betydligt mer än om bara en enskild trafiklösning.
– Nu ska vi tänka längre. Vi ska inte stirra oss blinda på enbart en flytt av cirkulationsplatsen för 1,6–2 miljoner euro, för att det är den billigaste lösningen, som kan visa sig bli dyr på sikt.
Simola vill att staden samtidigt också funderar på Sundets framtid, med båtlösningar i fokus.
– Vi borde på samma gång satsa på att utveckla hela centrum och Sundets stränder ända till gästhamnen.
Sundet kunde vara så mycket mer
Sundet kunde nämligen bli ett himmelrike för båtfarare.
– Pargas är trots allt stadens största tätort och därför borde dess skärgårdsprofil stärkas.
Ska Sundet alltså muddras?
– Det är något som borde utredas, nu när en så här stor trafikförändring är aktuell, så att man inte först flyttar cirkulationsplatsen och sedan om två år märker att man borde ha gjort något åt Sundet också.
Fler Pargasbor behövs
En stor utmaning är behovet av mer inflyttning och fler invånare.
– Pargas borde ha som mål att åtminstone öka inflyttningen med 0,1 procent per år och öka målet till 0,5 procent per år om en tid. Men det behövs attraktiva bostäder, som det nya radhuset i Nagu med egna båtplatser.
Tom Simola kastar fram en tanke om att lokala entreprenörer i samarbete med staden och kyrkliga samfälligheten kunde skapa gemensamma bostadsbolag. Så kunde man råda bot på bostadsbristen, speciellt längre ut i skärgården, där det behövs skräddarsydda lösningar.
Staden ska vara verksam också i skärgårdsdelarna
Han säger att Pargas stad, som förvaltningsenhet, ska ha verksamhet också i skärgårdsdelarna.
– Ska vi vara en skärgårdskommun så är det stadens uppgift att vara närvarande också i skärgårdsdelarna. Jag ser de lokala identiteterna i Nagu, Korpo, Houtskär och Iniö som en styrka inom Pargas.
Samtidigt påminner han om att ekonomin är stram.
– Pargas hörde till dem som har förlorat mest statsandelar, över 400 euro per invånare. Det finns risk att Pargas förlorar ännu mer när skärgårdslagen görs om och att rikspolitikerna fattar ödesdigra beslut att ändra kriterierna för hur en skärgårdskommun ska definieras.
Risk för stora konsekvenser
Förändringarna kan bli verkligt dramatiska och få stora konsekvenser för Pargas.
– Det finns en vilja hos alla partier i fullmäktige att ta på sig Pargashatten när det gäller. Målet måste vara att Pargas ska vara den ledande skärgårdskommunen, för ingen annan kan vara det. Samtidigt ska vi tillsammans med Kimitoön närma oss tillväxtregionen kring Åbo.
Åboland!
Tom Simola talar om att blåsa liv i Åboland igen.
– Huvudriktningen för Pargas är mot Åbo och S:t Karins. Det är där livsnerven för Pargas finns, utan att glömma skärgården. Pargas kan vara den ledande tvåspråkiga aktören när det gäller lösningen på svensk service och det ska också vara en klar signal till Åbo.
Mikael HeinrichsSka du flytta till Pargas?
– Jag brukar säga att jag bor hemma. Det beror på var det finns intressanta ställen, säger Tom Simola, som i dag har en lägenhet i Åbo och en gammal prästgård i Kimito.
Farlederna i Nagu har han känt väl till sedan 1980-talet då familjen har stuga i närheten av Kirjais.
Vad tar du med dig till Pargas från din tid på ÅU Media?
– Vikten av kommunikation. Det är bättre att berätta mer än mindre. Vi ska ha en gemensam agenda i staden och inga dolda agendor. Ju mer öppna diskussioner i en stad, desto bättre beslut. Lokala politiker har en enorm lokalkunskap. De kan sin ort som ingen annan och vet vad som behövs där.
Tom Simola
Pargas nya stadsdirektör.
Har fru och tre utflyttade barn.
Gör på sin fritid: Är gårdskarl på stugan i Nagu och i huset i Kimito.
Okänd egenskap: Jag har ett överraskande bra minne. Jag minns vad jag läser och ser. Jag kan minnas vad jag har läst i ett mejl för ett halvår sedan och det kan bli jobbigt eftersom alla inte gör det.
Grattis till Tom Simola och visst är Pargasborna glada att få se sitt Sund som himmelrike medan vi längre ut i skärgården får försämrade förbindelser till Nagu och Pargas