Emilia Örnmark 19.03.2024 18:25

Diskussionen hettade tidvis till i Dalsbruks skola på måndagskvällen då allmänheten hade bjudits in för att diskutera skolnätet på Kimitoön. De drygt femtio åhörarna bestod främst av föräldrar, lärare och några politiker.

Utredningen av Kimitoöns grundläggande utbildning var konsultföretaget Vertikal på plats för att presentera. Bakgrunden är Kimitoöns drastiskt minskande elevantal.

Konsulten hann inte komma fram till sammanfattningen förrän kritiska röster höjdes i salen: Varför finns inget utrett alternativ för en centralisering av årskurs 7–9 i Dalsbruk? Varför är Kimito det enda alternativet?

Det här efter att publiken fått ta del av statistik om bland annat elevunderlag, om vad skolorna kostar per elev, vilka de små skolornas för- och nackdelar är och så vidare.

Kimitoöns sju grundskolor. De skolvisa siffrorna är hämtade ur Vertikals utredning.

Tre alternativ

Baserat på siffrorna har Vertikal tagit fram tre alternativ för framtiden. Alternativen visar på riktningar och är inte tänkta att genomföras som sådana. Ett av alternativen går ut på att inget förändras, ett annat innebär att den svensk- och finskspråkiga utbildningen utvecklas i samarbete och ett tredje att utbildningarna utvecklas separat.

I de sistnämnda alternativen finns inte längre årskurserna 7-9 kvar i Dalsbruk och inte heller Taalintehtaan koulu (åk 1-6), åtminstone inte i nuvarande skolhus.

Enligt konsulten Esa Jaakkola grundar sig Kimitoalternativet för årskurs 7–9 på att befolkningssiffrorna i Kimitotrakten är mera lovande. Den förklaringen köpte dock inte publiken utan ville veta om man ens rett ut vart kommunens inflyttningsströmmar går.

Flera exempel om inflyttare som valt Dalsbruk just för den lilla skolan nära havet och skärgården lyftes fram.

Öns attraktionskraft finns i skärgården

Vidare sades att Dalsbruk är orten som kommunen marknadsför, att det är här som nya bostadsområden planeras och att den stora attraktionskraften för kommunen är skärgård med skolor på nära avstånd.

Applåder fick förslaget från publiken att Kimitoöns årskurs 7–9 tar plats i Dalsbruks skola och med det skulle också problemet med olagligt lång skolväg för skärgårdselever till Kimito vara löst.

Utredningen sågs som direkt bristfällig även för att Kimitoöns gymnasium lämnats utanför.

Emilia Örnmark

En annan brist ansågs den förbisedda skärgården vara. Biskopsöbon och föräldern Andrea Granroth poängterade att det finns barn också i andra skärgårdsdelar än de Hitis och Rosala som nämns i utredningen.

– Kimitoön får faktiskt skärgårdstillägg, men vi skärgårdsbor får inte så mycket för det! Vi måste alltid strida för det vi vill ha kvar, ska vi behöva strida för skolan nu också? säger hon.

Flyttar årskurs 7–9 från Dalsbruk till Kimito blir skärgårdselevernas skolväg ännu längre.

Föreslagna distansundervisningsmodeller för skärgårdselever, även om de är lärarövervakade sådana, föll inte i god jord hos Dalsbrukspubliken. Både lärarens betungande arbete samt bortfallet av socialt umgänge för eleverna poängterades.

Barnen räcker inte till

Jaakkola nämnde flera gånger att Kimitoön hittills skött sig bra gällande skolorna, men med tanke på man inte sett årskullar på mer än 50 barn sedan 2015 är det nu skäl att göra något.

Inflyttningsvinsten på 1,5 barn per årskull i Kimitoön räddar inte situationen – för det borde den vara tio gånger större.

Skolor och inflyttning hänger ihop

Även om skolans lärare inte ännu har ett gemensamt ställningstagande i frågan kunde vicerektor Gabriella Byman säga att kollegiet är överens om att man vill hålla kvar årskurs 1–9 i Dalsbruk och att skolan är viktig för en livskraftig skärgård.

Arkiv/Emilia Örnmark

Föräldern Otto Bruun poängterade att skolorna lockar till inflyttning. Drar man in skolorna blir de negativa befolkningsprognoserna självuppfyllande, eller kanske ännu sämre efter resulterande utflyttning. Han som många andra undrade varför Kimitoön nu har så bråttom med att komma till beslut.

– Det här är en av de största framtidsfrågorna och helt avgörande för kommunen och dess skärgårdsdelar. Vi är nu i mitten av mars, och det här ska klubbas av i juni, om tre månader. Det här är inte en öppen och demokratisk process. Den borde läggas upp på ett annat sätt. Det här är förhastat och har redan skapat oro för potentiella inflyttare, säger Bruun till ÅU.

Emilia Örnmark

Han tillägger att en ny föräldraförening håller på att grundas vid Dalsbruks skola, efter en paus i och med coronan. Den har ingen chans att hinna organisera sig för att ta ställning i frågan.

För dem som oroade sig för brådskan kom lugnande besked åtminstone från politikern Tomy Wass (VF). Han sade att visst finns det problem som måste lösas på sikt, men nu finns skäl att ta det lugnt.

– Skolstängning är den sista och den sämsta utvägen. Det skapar sår som tar tiotals år att läka, säger Wass.

Emilia Örnmark

En chock för Taalintehtaan koulu

En annan som inte förstår brådskan är Julius Viitanen, ordförande för föräldraföreningen vid Taalintehtaan koulu. Då utredningen offentliggjordes kom alternativet för den här skolan som en chock för honom. En oro råder inom föräldraföreningen.

Två av tre alternativ talar för en flytt av skolans elever till grannen Dalsbruks skola eller till Kimito. I ett av alternativen skulle de finska barnen från och med årskurs sju inte ens erbjudas undervisning på Kimitoön.

Emilia Örnmark

Viitanen framhåller att barnen trivs i Taalintehtaan koulu och att elevantalet (cirka 30) är precis lämpligt till exempel då man vill åka på bussutfärd.

– I tio år har skolan haft samma elevantal. Prognosen brukar säga att elevantalet ska sjunka, men det har inte gjort det, säger Viitanen till ÅU.

Enligt Viitanen har skolan en hel del inflyttare, bland dem ester och invandrare.

Föräldraföreningen kommer att ge ett officiellt utlåtande i skolfrågan.

I publiken ifrågasattes utredningens påstående om att Taalintehtaan koulu skulle vara i sämst skick av alla skolbyggnader.

Inom temat skolbyggnader ifrågasattes centraliseringen av årskurs 7–9 till Kimito även av orsaken att skolcentret där har och haft så många problem med fastigheten.

16 200 euro för utredningen

Enligt Kimitoöns bildningschef Marjaana Hoikkala var konsultutredningen nödvändig för att få synvinklar utifrån. Utredningen har kostat kommunen 16 200 euro. I summan ingår utöver den bland annat Vertikals närvaro under möten, intervjuer samt presentationer.

Nu är det tid för lokala åsikter om skolfrågan. Ytterligare tre möten för allmänheten kvarstår de närmaste veckorna och dessutom kan man framföra sina åsikter om skolorna i en webbenkät. Den hittar du här.

Emilia Örnmark
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln