Förflytta dig till innehållet

Kraftig ökning av minderårigas våldsbrott – polisen står handfallen inför under 15-åringars brottsspiral

en polisavspärrningArkiv/Kim Lund
Minderåriga gör sig allt oftare skyldiga till grova våldsbrott.

Antalet vålds- och rånbrott begångna av minderåriga har ökat dramatiskt de senaste åren. I hela landet utredde polisen i fjol tre gånger så många brott jämfört med år 2018.

Det visar färsk statistik från Polisstyrelsen. Siffrorna började stiga kraftigt år 2022 då det utreddes 62 procent fler misstänkta rån jämfört med år 2021.

Den negativa trenden har fortsatt och i fjol var ökningen 25 procent högre än året innan.

Speciellt stor har ökningen varit bland barn under 15 år. I fjol utreddes 37 procent flera rån där gärningspersonen var yngre än 15 år jämfört med år 2022. De yngsta förövarna har varit mellan nio och elva år gamla.

Dystra siffror också i sydvästra Finland

I sydvästra Finland har antalet brottsmisstankar mot under 15-åringar exploderat. För fem år sedan var det endast en under 15 år gammal person som misstänktes för grovt våldsbrott i regionen.

I fjol hade antalet ökat till hela 31. Till de grova våldsbrotten räknas mord, dråp, rån och grov misshandel samt försök till dessa.

Även bland 15–17-åringarna har antalet personer som misstänks för grova våldsbrott ökat. År 2019 misstänktes 19 personer sydvästra Finland. I fjol hade antalet ökat till 69.

Misstankarna mot 15–17-åringar gällande grova våldsbrott var visserligen rätt många i sydvästra Finland redan år 2011, då 46 personer i åldersgruppen misstänktes för sådana brott. Men sedan startade en positiv trend med sjunkande siffror.

Nu har trenden åter vänt, och antalet misstänkta är alltså klart högre än 2011. Liknande trendergäller för alla våldsbrott, alltså inte enbart grova.

Den positiva trend man ändå kan notera gäller åldersgruppen 18–20 år. Där har antalet misstänkta för våldsbrott åtminstone inte ökat kraftigt de senaste åren, och är klart lägre än 2011.

Offret förnedras och gärningspersonerna filmar övergreppen som de sedan skryter om på sociala medier.

Markku Heinikari kriminalöverinspektör

Offren är oftast själva minderåriga och tillvägagångssätten liknar varandra. Det är vanligt att en större grupp ungdomar attackerar ett ensamt offer och med våld eller hot om våld stjäl skor, jackor och värdeföremål.

Polisen har också noterat ett nytt fenomen som är förknippat med våldsamheterna, säger Markku Heinikari, kriminalinspektör på Polisinrättningen i Helsingfors.

– Offret förnedras och gärningspersonerna filmar övergreppen som de sedan skryter om på sociala medier. Innehållet kan vara upprörande och till och med erfarna poliser har svårt att se på materialet.

Barn och unga med invandrarbakgrund sticker ut i statistiken, i synnerhet i Helsingfors.

– Om jag säger att hälften av rånen utförs av första eller andra generationens invandrare är det ganska nära sanningen, säger Heinikari.

Kim Lund
Kriminalinspektör Markku Heinikari, kriminalöverkommissarie Petri Eronen och kriminalöverkommissarie Kai Kekäle redogjorde för de senaste trenderna inom ungdomsbrottsligheten på en presskonferens på torsdagen.

En riskgrupp är barn som är på rymmen från en barnskyddsanstalt. Det är barn som är i de mest svåra och utsatta situationerna som syns hos polisen både som förövare och som offer för sexualbrott.

Enligt polisens uppskattning sker det cirka 4 000 rymningar per år. När dessa barn irrar runt på städernas gator och söker härbärge för natten är risken stor att de utnyttjas sexuellt.

– Cirka en fjärdedel av dem blir våldtagna, säger polisdirektör Sanna Heikinheimo på Polisstyrelsen.

Anstalterna är olåsta och i princip kan barnen komma och gå hur de vill säger kriminalöverinspektör Heinikari på Helsingforspolisen.

En del av rymlingarna är redan förhärdade brottslingar som rymmer så fort de har kommit tillbaka till anstalten. Heinikari ger ett exempel: under ett år rymde ett barn 10 gånger. Medan hen var ute gjorde hen sig skyldig till bland annat ett dråpförsök, ett grovt rån och en grov misshandel.

– Det är de svåraste fallen som står för en majoritet av brotten och det syns i statistiken, säger Heinikari.

Polisen har små möjligheter att ingripa

Att bryta en sådan brottsspiral är svårt eftersom polisens befogenheter att ingripa är mycket begränsade.

Barn under 15 år är inte straffrättsligt ansvariga och ansvaret för att ta hand om dem ligger hos barnskyddsmyndigheterna. Polisen kan inte heller anhålla eller häkta ett barn under 15 år.

Risken är därför stor att barnen fortsätter sin brottsliga bana i gatugäng eller i kriminella organisationer.

– Den ökande gängbildningen bland ungdomar innebär en allt större risk för att äldre gängmedlemmar utnyttjar unga under 15 år som förövare, säger Kai Käkelä på Polisinrättningen i Västra Nyland.

I huvudstadsregionen kommer polisen att effektivera utredningen av ungdomsbrottslighet och koncentrera förundersökningarna till särskilt utsedda utredare. Samtidigt effektiveras samarbetet med barnskyddet.

Syftet är att få en bättre helhetsbild av den ungas situation, vilket bland annat gör det möjligt att tillgripa tvångsmedel för att bryta brottsspiralen för de mest förhärdade 15–17-åringarna.

– Barn med allvarliga missbruks- eller kriminalitetsproblem ska inte lämnas inte åt sitt öde på stadens gator, deras plats är på en sluten anstalt med tillgång till stödtjänster, säger Kai Käkelä.

Sydvästra Finlands Polisdistrikt ordnar en presskonferens nästa vecka där de berättar mera om den lokala ungdomsbrottsligheten.

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter