Tvisten om elhybridfärjan: Skadeståndet ökar på landskapets underskott

Landskapsregeringen på Åland vill betala av skadeståndet för elhybridfärjan – 13,3 miljoner euro – med pengar ur kassan.
I går lämnade den åländska regeringen ett förslag till ändringsbudget, som ökar på underskottet för förra året till 29 miljoner euro – även om finansministern inte tror det blir så stort. Debatten i lagtinget blir i morgon onsdag.
Katrin Sjögrens (Lib) regering godkände i går måndag ett förslag till ändringsbudget (det som tidigare hette tilläggsbudget), den tredje för fjolåret, för att få loss medel för att betala skadeståndet, räntan och motpartens juristkostnader. Förslaget är att pengarna, 13,3 miljoner euro, tas ur kassan, alltså från de likvida medlen.
Regeringen vill att ärendet hanteras i brådskande ordning, eftersom räntan tickar på med över 3 000 euro per dag, och lagtinget tog förslaget till kännedom på ett extra tekniskt plenum redan på måndagen.
LÄS OCKSÅ
Finansminister Mats Perämaa (Lib), varför är det en ändringsbudget för 2023 och inte för i år, 2024? Hovrättsdomen kom ju nu?
– Det är för att kostnaden uppstod tidigare. Det är ingen politisk bedömning, utan finansavdelningen som bedömt att det här blir mest korrekt.
Det kan också se ut som att den nya regeringen försöker slippa få skadeståndet att drabba sitt första budgetår?
– Så kan det se ut, men du får gärna bekräfta med finansavdelningen. Jag har inte blandat mig i den bedömningen.
Landskapets finanschef Conny Nyholm bekräftar saken.
– Vi var själva fundersamma. Vi tog kontakt med revisorn och frågade råd och hans bedömning, eftersom vi inte klubbat bokslutet, är att vi ska ta in det i bokslutet för 2023, och då måste vi budgetera för det för 2023, säger Conny Nyholm.
Underskott
Den totala summan för skadeståndet, räntan och motpartens rättegångskostnader räknas den 25 mars, när hovrättsdomen vinner laga kraft, bli 13 275 000 euro och det är vad man budgeterar med. Se faktarutan för detaljerna. Landskapsregeringen har ändå en ambition att betala det så snart man kan, eftersom räntan tickar på varje dag med över 3 000 euro.
Utbetalningen försämrar resultatet för 2023 med motsvarande summa. Enligt förslaget till ändringsbudgeten väntas underskottet nu bli 29,5 miljoner euro. Utan skadeståndet hade det landat på knappt 16,3 miljoner euro.
Men finansministern tror inte det blir fullt så illa.
– Det finns positiva poster. Ålandsdelegationen fattade i slutet av förra året beslut om att öka förskottet för 2023, så det blir ett stort tillskott på skatteavräkning och avräkning, vilket kommer redogöras i bokslutet.
Ännu finns inte alla positiva avvikelser samlade, men Mats Perämaa säger:
– När vi sluter böckerna för året kommer underskottet ligga på avsevärt bättre än 29, kanske låga 20. Jag ska redogöra för det i debatten på onsdag.
Hur stor sannolikhet är det att det behövs lån för att få ekonomin att gå ihop?
– Det finns inget exakt svar. Positiva överraskningar som Ålandsdelegationens beslut kan vända en trend, men det kan också komma negativa saker. Jag ids inge göra någon sannolikhetsbedömning. Men jag kan inte utesluta att vi behöver låna innan vi nått en ekonomi i balans.
I budgetförslaget framkommer att landskapsregeringen ska göra en ny bedömning av likviditeten i samband med att man presenterar en ändringsbudget i vår.
Klart nästa vecka
I dag tisdag vid klockan 16 ska eventuella budgetmotioner mot förslaget vara inlämnade och i morgon onsdag, med start 9.30, ska lagtinget föra remissdebatten om förslaget.
När den är klar väntas förslaget skickas till finans- och näringsutskottet. Enligt lagtingets biträdande lagtingsdirektör Carina Strand är den preliminära planen att utskottet ska lämna ett betänkande så att lagtinget kan fortsätta behandlingen – och slutgiltigt godkänna förslaget – nästa vecka på måndag.
Finansminister Mats Perämaa är glad att lagtinget gått med på en snabb procedur och så snart lagtinget godkänt budgeten kan skadeståndet betalas.
Till HD?
Tidigare har landskapsregeringen, under regeringen Thörnroos tid, betalat 496 976,97 euro för direkta kostnader för avtalets uppsägning, kostnader som landskapsregeringen inte bestred i rätten.
Landskapsregeringens egna juristkostnader har belastat ett annat moment i budgeten och ingår inte i summorna ovan.
Landskapsregeringens rätt att anhålla om prövning i Högsta domstolen kvarstår, trots att man betalar skadeståndet.
Skadeståndet, räntan och juridikkostnaderna
Skadeståndet uppgår till 10 027 591,17 euro. På det tillkommer dröjsmålsränta från den 9 november 2020.
Rättegångskostnader och motpartens juristkostnader för behandlingen i tingsrätten uppgår till 237 142,12 euro. På det tillkommer dröjsmålsränta från den 16 juli 2022.
Rättegångskostnader och motpartens juristkostnader för behandlingen i hovrätten uppgår till 165 486,38 euro. På det tillkommer dröjsmålsränta från den 24 februari 2024.
Totalt blir det, den 31 januari 2024, 13 093 724,69 euro.
Räntan per dag på summan är 3 279,01 euro fram till den 23 februari, då höjs räntan per dag till 3 331,88 euro per dag.
I förslaget till ändringsbudgeten anslår man 13 275 000 euro. Summan är dimensionerad så att man kan betala skadeståndet och de övriga kostnaderna den 25 mars 2024. Landskapsregeringen skriver ändå i förslaget att man har för avsikt att betala skadeståndet så snart det är möjligt för att begränsa räntekostnaderna.
Emma Harald
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.