”Åbo har varit en dåligt husägare” – nu måste staden renovera skolor och dagis som aldrig förr
– Jag kan varmt rekommendera alla att bekanta sig med Sirkkala skolas skolgård, säger Piia Elo, biträdande borgmästare med skolor och utbildning som sitt ansvarsområde i Åbo.
Hon blir nästan lyrisk när hon beskriver hur den här skolgården också fungerar alldeles utmärkt för tantparkour, det vill säga en motionsform där vuxna kvinnor hoppar över stock och sten och kryper under på lämpliga ställen.
Carina Holm17,2 miljoner euro
Och det här är målet när staden i år bygger och renoverar fler daghem och skolor än någonsin tidigare. Investeringarna beräknas gå på 17,2 miljoner euro i år.
Både skolhus och skolgård ska locka till rörelse och motion i vardagen.
– I bästa fall vill familjerna komma till skolgården också under veckosluten och inte bara för att sparka boll, säger Markus Kalmari, direktör för stadens idrottstjänster.
Också till exempel pensionärsgrupper ska kunna använda skolsalar och skolgårdar.
– På sikt tror jag att föreningar kommer att ordna träningar i områdenas närskolor dit barnen kan gå eller cykla i stället för att skjutsas längre vägar i föräldrarnas bilar, säger han.
Carina HolmStaden har varit en dålig fastighetsägare
Stadens satsning är så stor att borgmästaren Minna Arve vill börja med att förklara den stora bilden, när staden kallar till presskonferens om sina investeringar i nya skolor och dagisbyggnader under de kommande tio åren.
– Åbo växer som aldrig förr och håller på att bli en riktig storstad med många nya invånare. Samtidigt visar en omfattande kartläggning att staden har varit en dålig fastighetsägare, som inte har skött om sina hus.
Det har skapat en sådan reparationsskuld, att staden inte har några andra alternativ än att renovera och bygga nya skolor och daghem.
– Barn och unga måste få gå i skolor, som inte är hälsovådliga, betonar hon.
Carina HolmDags att tänka nytt samtidigt
Samtidigt passar staden på att tänka nytt. En skola ska användas också kvällstid och under långa sommarlov. Staden vill planera de nya lokalerna fiffigt och ekonomiskt, så att de inte bara har ett enda användningsändamål och en enda användare.
De nya skolhus som exempelvis planeras i Slottsstaden och mellan Laustis och Skansen ska bland annat rymma bibliotek och vara en del av stadens nätverk av motionsplatser, som finns tillgängliga för alla.
Minna Arve vill se dem som sina grannskaps hjärtan.
– De ska vara platser där stadsborna kan möta varandra. Det är också stadens uppgift att skapa sådana mötesplatser.
Tanken är också att de familjer som bor i närområdet ska knytas närmare den egna närskolan, eftersom där också ska finnas hobbymöjligheter.
Carina HolmTjugo procent i tillfälliga skolor
För tillfället är omkring tjugo procent av Åbos skolelever tvungna att gå i skolan i tillfälliga lokaler.
– Vi har lovat att vi ska ha landets bästa lärstig. Därför måste vi också åtgärda byggnader som inte längre håller måttet, säger biträdande borgmästaren Piia Elo.
För att kunna ge eleverna det stöd som behövs under skoldagen planer staden också in rum för smågrupper i de nya byggnaderna.
Helt andra krav nuförtiden
Av stadens nuvarande projektplaner är daghemmens och skolornas andel nästan 80 procent.
– Åbos daghem och skolor har huvudsakligen byggts mellan 1960 och 1980. Idag är kraven på en skolbyggnad helt andra än de var då, säger Leevi Luoto, direktör för lokalitetstjänsterna.
Han är glad över att ett av målen i borgmästarprogrammet är att sätta fart på renoveringarna, även om staden då borgmästarprogrammet togs i bruk inte visste hur väldigt många skolhus det handlade om.
– I och med att byggföretagen just nu har tomma orderböcker är det också ett bra läge att sätta i gång med den här typen av offentliga byggprojekt nu, säger han.
”Rivande byggande”
I vår kommer staden att riva tre skolor, för att ersätta dem med nybyggen på samma plats. Luoto säger att han ibland anklagas för att bara vilja riva allt som kommer i hans väg. Nu använder staden ett begrepp som ”rivande nybyggande”.
Luoto använder Mästaregatan i Martinsbacken som exempel på ett 50-talshus som staden nu renoverar från grunden.
– Eventuellt kommer Åbo Steinerskola att samsas i det nya skolhuset med en av stadens skolor.
Permanenta tillfälliga skollokaler
Efter att ha fått bukt med renoveringsskulden hoppas staden kunna renovera skolor och daghem enligt en planerad tidtabell, i stället för att ständigt akut behöva hitta ersättande lokaler, då någon byggnad visar sig vara hälsovådlig. Staden jobbar också för att på sikt ha permanenta ersättande lokaler då skolor måste flytta på grund av en renovering.
Beslut om S:t Olofsskolan väntas i år
I år räknar Åbo stad med att fyra stora nya skolhus kan tas i bruk. Det är Suikkilan koulu och daghemmet Tallinkorven päiväkoti, en tillbyggnad vid Wäinö Aaltosen koulu, det nya allaktivitetshuset Riimi i Runosbacken, där det också ska finnas en ny kyrksal som ersätter den omdiskuterade rivna Pallivaha kyrka, samt det nya daghemmet på Koukkarigatan i Kråkkärret.
Åbo stads materialUtöver de här finns fyra andra skolhus redan under arbete.
Dessutom ska politikerna fatta beslut om fler än tio skol- eller daghemsfastigheter i år. Det är rekordmånga.
Till dem hör beslutet om nya S:t Olofsskolans projektplan.
Någon närmare tidtabell än att beslutet borde fattas i år vill stadens tjänstemän inte ge, bland annat för att en detaljplaneändring pågår parallellt.
– Målet är att få projektplanen till beslutsfattarna så fort som möjligt så att projektet sedan kan förverkligas, säger Minna Juselius, direktör för servicenätet.
Åbo stads material
Jag är glad för att staden verkar ha vaknat till visshet om att ett helt nytt synsätt måste tas i bruk, understöder tankarna varmt. Det behövs mycket kunnande och ett holistiskt grepp om hela sektorn för att det skall fungera. Önskar att ingen person längre behöver uppleva eller starta motsvarande duster som HoS och TurvaRy i närhistorien har varit tvungna att ty sig till.